Feminister kritiska till parlamentarismen
Feminismen har inga stora organisationer, som facket eller partipolitiska rörelser, som enbart jobbar för kvinnors rättigheter. Det finns både för- och nackdelar med det.
Anna Langemar från det feministiska nätverket Konspirationen tycker inte att dagens kvinnorörelse är så splittrad som den kan se ut. Hon menar att det är viktigt med olika grupperingar, eftersom det får rörelsen att växa.
- Vi har samma mål och samma kamp, det är mer effektivt så här och det är mycket roligare.
Lina Ploug som sitter i styrelsen för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, och även jobbar lokalt i en tjejjour, tror att avsaknaden av stora organisationer beror mycket på ifrågasättandet av makt.
- Unga feminister är kritiska till parlamentarismen och vill därför verka i små nätverk där de själva kan ha inflytande. Samtidigt ser jag en vits med stora organisationer som kan påverka mer.
Ploug tycker att intresset för feministiska ämnen ute i skolorna är stort, men att det också finns också en rädsla och fördomar kring ordet feminist.
- Då feminism diskuteras i media görs vi ofta konstiga och vi får ingen chans att förklara oss. Därför vågar nog inte folk ställa upp på att kalla sig feminister, även om de egentligen har samma åsikter som vi, säger hon.