Marina, som egentligen heter något annat, jobbar sedan två år tillbaka på ungdomsenheten Unga Vuxna i Biskopsgården. Hon känner igen sig i de känslor av frustration och stress som förmedlas av en färsk undersökning som Akademikerförbundet SSR har gjort om socialsekreterares arbetssituation.

– Jag känner mig otillräcklig i arbetet. Det finns behov hos klienterna som vi inte kan uppmärksamma då det inte finns tid till det. Man måste hela tiden prioritera det ena före det andra.
Akademikerförbundet SSR initierade undersökningen efter otaliga telefonsamtal från medlemmar som berättade om frustration inför sin arbetsmiljö. Undersökningen, som gjordes bland 400 socialsekreterare i hela landet, visar på ett alarmerande missnöje.

Sju av tio anser att personalomsättningen är för stor och 75 procent tycker att antalet arbetsuppgifter har ökat under de senaste åren. Sex av tio har övervägt att söka jobb utanför socialtjänsten och hälften anser att man inte kan leva upp till socialtjänstlagens intentioner.
Socialtjänstlagen är ett stöd till människor i utsatta positioner men är också till för att förebygga sociala problem, som att vara extra uppmärksam på personer som kan hamna i beroenden.
Något som, enligt Akademikerförbundets förbundsordförande Christin Johansson, socialsekreterare knappt har tid för så som dagens arbetssituation ser ut.

– Den höga personalomsättningen är ett slöseri som går ut över kvaliteten. Det finns kunskap, vilja och engagemang men arbetsbelastningen sätter hinder i vägen, säger Johansson.
Pressen och frustrationen gör att många byter jobb. Många nyanställda socialsekreterare kommer ofta direkt från socionomprogrammet och behöver en inskolningsperiod. Under tiden får den ordinarie personalen axla mer och mer ansvar.

– Vårt jobb har blivit mer administrativt än socialt. Det har funnits diskussioner om att anställa mer administrativ personal men det har ännu inte lett till något, säger Marina.

I Akademikerförbundets undersökning framkommer också en missbelåtenhet med politiker. Varannan socialsekreterare tycker att politiker visar liten respekt för deras arbete. Oenighet kring vad som ska styra insatserna, klienternas behov eller ekonomin, ligger bakom. En tredjedel av de tillfrågade anser att det är ekonomin som styr.

– Det handlar om en viktig politisk respekt för socialsekreterares professionella bedömningar. De har kunskaper men det lyssnas inte tillräckligt på dem. Politiker tänker på hur det kan göras på ett billigare sätt, hur man kan spara sig ur en ekonomisk situation, säger förbundsordförande Christin Johansson.
Hon menar att politiker istället borde ha ett långsiktigt samhällsekonomiskt synsätt, inte endast ett kvartals- eller årsperspektiv.

– Man måste skapa en organisation och en struktur som gör det möjligt att leva upp till lagen. Ett lyckat socialt arbete sparar pengar om man ser det ur ett längre perspektiv.

Till skillnad från många av socialsekreterarna i undersökningen känner Marina att politikerna i Biskopsgården har stor förståelse för arbetet och brukar lita på socialarbetarnas bedömningar. Den ekonomiska biten är däremot mer problematisk.

– Det finns en viss mentalitet att hitta billigare alternativ. Det är ingenting som sägs rakt ut när man får sina direktiv men indirekt känner man att man ska fundera över vilka andra möjligheter som finns. Om man ska få igenom det man vill måste man vara bra på att motivera sin bedömning - varför vill man ha just det här och inget billigare, varför passar inte öppenvården?

Anita Carlstedt, vice ordförande i sociala utskottet i Biskopsgården, känner inte igen de resultat Akademikerförbundets undersökning presenterar. Att politiker skulle bortse från socialsekreterares professionella bedömningar till förmån för ekonomiska besparingar håller hon inte med om.

– Ekonomin styr, det gör det överallt men vi viftar sannerligen inte bort deras bedömningar. Jag känner inte igen att det skulle vara på det sättet. Det händer att vi ser olika på saker och ting men jämkar alltid ihop det på nåt sätt.

– Jag är övertygad om att de har det stressigt och jobbigt och vill de ta upp det skulle vi inte sätta oss emot. Men den diskussionen har som sagt inte tagits upp, säger Anita Carlstedt.