Fem stycken vårdcentraler i Göteborgsområdet lades ned under 2004, bland andra Hammarkullens och Munkebäcks. Ytterligare sju stycken slogs ihop till endast tre vårdcentraler. Trots massiva protester genomfördes nedläggningsplanerna den första april 2004.
Orsaken till nedläggningarna var ekonomiska. 80 miljoner skulle sparas efter en allvarlig kris när underskottet skenat iväg till över 100 miljoner under 2003.
- Anledningen till att vi stängde ner vårdcentralerna var att vi inte hade pengar. Nu gör Västra Götalandsregionen bra ifrån sig ekonomiskt och vi har ett annat resursfördelningssystem, säger Frank Andersson (s), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden med ansvar för centrala och västra Göteborg, HSN 5.
Vad finns det då för garantier för att politikerna inte kommer att göra om samma misstag vid en ny ekonomisk kris?
- Man kan ju inte garantera något. Men Västra Götalandsregionen har en stabil ekonomi i dag och ett överskott på knappt en miljard, säger Frank Andersson.

Tidigare fick Hälso- och sjukvårdsnämnderna pengar endast utifrån storleken på befolkningen i området. Sedan ett par år tillbaka ges pengar även utifrån sociala faktorer som medellivslängd i området. Dessutom har ett tillskott på 160 miljoner kronor avsatts för HSN 5. Pengarna ska delas ut över en period av fyra år med 2009 som sista år. Runt 70 miljoner kommer att användas till de nya vårdcentralerna.
- Om man hade vetat hur den ekonomiska utvecklingen skulle bli hade man inte lagt ner vårdcentralerna, menar Andersson.
Nedläggningarna resulterade i växande vårdköer och överbelastningar på de kvarvarande vårdcentralerna. Kritiken från patienterna var svidande.
Frank Andersson medger att det har varit dålig tillgång på vårdcentraler vilket har varit problematiskt för patienterna.
- Man har haft för lite vårdcentraler utifrån hur mycket folk som bor i Göteborg. Det har varit ett stort tryck på centralerna, om man ringer och vill komma in har man fått höra att det är fullt.
Nu ska en utbyggnad av primärvården rätta till problemen. Den 14 januari i år slog man upp portarna till en ny vårdcentral vid Opaltorget i Tynnered, det primärvårdsområde i vilket två av de fem nedlagda centralerna hade legat. I Majorna, där Mariaplans vårdcentral lades ned 2004, ska en ny central öppna i Kungsladugård senare i år.

Under 2009 ska två vårdcentraler till öppna, en i Krokslätt och en i området Heden/Stampen i centrala Göteborg.
Krokslätt och Heden/Stampen-centralerna kommer att drivas på entreprenad av privata vårdföretag medan de andra två kommer att drivas av primärvården i Göteborg. Vilka privata företag det rör sig om är inte klart ännu.
En ökad privatisering av den offentliga vården var något som oroade de som protesterade mot 2004års nedläggningar. Den politiska gruppen SITS, Sjukvården inte till salu, såg nedskärningarna som en beredning av marken för privat vård, både när det gäller vård utförd av privata företag och vård som utförs privat men finansieras med skattepengar.

Elin Sundberg var aktiv i SITS då det begav sig och ser fortfarande privata aktörers inblandning i den offentliga sektorn som ett osäkert kort.
- Ett vinstdrivande företag har ett incitament att dra ner på dyr vård. Det behöver inte bli på det viset men drivkraften att spara in pengar finns där som en möjlighet.
Samtidigt välkomnar hon Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om nya vårdcentraler.
- Det är bra och det har behövts, vilket också var vår invändning när vi engagerade oss mot nedläggningarna, säger hon.
- Men det är synd, det har inneburit extra kostnader då man inte har lyssnat på dem som faktiskt använder vårdcentralerna.
En ökning i antalet vårdcentraler är också en nödvändighet nu när Västra Götalandsregionen ska införa fritt vårdval där patienten själv bestämmer var han eller hon ska vända sig vid behov av vård. Som patient kommer man alltså inte längre att vara bunden vid sin 'hemmacentral' och ska förhoppningsvis inte behöva vänta på att få vård.
- Detta förutsätter att det finns andra vårdcentraler att gå till och det ska det finnas nu, säger Frank Andersson.