I 2007 års folkhälsorapport kunde man läsa att sju av tio sexåringar i Bergsjön och sex av tio sexåringar i Kortedala, Angered och Hjällbo har karies. Detta att jämföra med två av tio av de barn som bor i de centrala stadsdelarna, Askim och Torslanda.
- Vi vet att det finns ett problem i nordost. Angered, Hjällbo, Bergsjön, Kortedala och Biskopsgården har ett sämre snitt än övrig landet. Det är bekymrande, säger Anders Ljungné, tandvårdschef för Göteborgsområdet.

Folktandvården i Västra Götaland utför därför nu en socioekonomisk kartläggning av karies hos barn och ungdomar i regionen. Kartläggningen blir klar först i april men redan nu kan man se att barns problem med hål i tänderna kan sättas i samband med föräldrarnas bakgrund och ekonomi och även med det bostadsområde barnet bor i. Bergsjön ligger sämst till i både Göteborg och Västra Götalandsregionen.
Flera studier har gjorts som visar på ett samband mellan socioekonomiska faktorer och hälsa. Låginkomsttagande, öppen arbetslöshet, biståndstagande, och låg utbildningsnivå är alla faktorer som påverkar människors hälsotillstånd och kunskap om hälsa. Att hälsa håller på att bli en klassfråga har man sett tecken på länge.
- Olika undersökningar har alla visat samma sak. I nordost är det usel tandhälsa. Det har till och med pratats om att det ser ut som Sverige på 1950-talet, menar Anne Sjögren, medicinskt ledningsansvarig för skolhälsovården i nordost, i Gunnared, Lärjedalen, Kortedala och Bergsjön. Hon är inte förvånad över den höga andelen barn med karies i områdena.
- Givetvis hänger det ihop med socioekonomiska faktorer. Det är föräldrarnas ansvar att lära barnen att borsta tänderna. Men många föräldrar har inte den kunskapen eller orken.

Anne Sjögren säger att föräldrar som kommer från länder där det inte finns en utbyggd folktandvård ofta inte känner till sambandet mellan småätande, tandborstning och dålig tandhälsa.
- Sedan är det också en fråga om ork. När livet är svårt, kaotiskt och fattigt kan barnens tandborstning bli en fråga som inte prioriteras högt.
Tandvård är gratis för barn och ungdomar upp till 20 år. Varje år får barnen en kallelse till tandläkaren. Men för de barn som inte har för vana att dagligen borsta tänderna är det besöket en droppe i havet.
Till hösten kommer därför en modern variant av 'Flourtanten' att dyka upp i Västra Götalands skolor. I skolor i de områden där det finns en stor andel barn med karies kommer man att börja flourlacka elevernas tänder en gång per månad. I övriga skolor kommer detta att ske en gång per termin. Satsningen kommer att i första hand avse grundskolan, årskurs 6 till 9 och ska utföras av tandsköterskor och hygienister från näraliggande kliniker. Flourlackning innebär att man lackar ytorna mellan tänderna med flour.
Anders Ljungné ser den kommande insatsen som en återgång till traditionella metoder men med ett modernt förhållningssätt. Han välkomnar 'Flourtantens' renässans.
- I dag känns det olyckligt att man inte fortsatte att bedriva den verksamheten. Vi behöver vara mer aktiva och gå ut på skolorna. Och så får vi nyttja mötet med barnen genom att ha ett budskap att framföra. Inte så att det står någon i vit rock och ger råd, utan genom öppna frågor som skapar en dialog, menar han.

Anne Sjögren hoppas att satsningen kommer att ha fler effekter än den rent medicinskt tekniska att barnen får starkare, friskare tänder.
- Förhoppningsvis kommer det faktum att man fokuserar på denna fråga att öka medvetenheten hos barnen. De kanske själva börjar tänka på hur det ser ut i munnen.
Anne Sjögren menar också att det är viktigt att integrera hälsofrågan i den övriga skolundervisningen. Att både skolsköterskor och lärare tar upp vikten av att bibehålla sin hälsa och tandhygien.
- Det hjälper inte med enstaka insatser. Kunskap om hälsan borde löpa som en röd tråd genom hela undervisningen.