Yrkesfisket efter torsk är redan hårt drabbat i stora delar av världen. För hårt fisketryck har av biologer och andra sakkunniga på området länge pekats ut som huvudorsak till att Östersjötorsken riskerar utrotning. Det är dock politiska beslut som ligger till grund för hur mycket som fiskas upp och dessa har i åratal gått emot forskarnas råd.
Ett annat stort hot mot Östersjötorsken tror många fiskebiologer är brist på djurplankton. I Östersjön misstänks skarpsillen konkurrera ut torsken eftersom torskens yngel och skarpsillen konkurrerar om samma föda, som består av djurplankton. Vid Fiskeriverkets kustfiskelaboratorium i uppländska Öregrund förbereds ett nytt forskningsprojekt där detta samband ska undersökas av ett flertal forskare inom området.
- Vi har stora luckor när det gäller data om djurplankton men tydliga indicier på att det råder födobrist, vilket har lett till en konkurrens mellan fiskarna. Skarpsillen äter djurplankton hela livet till skillnad mot torsken, aborren och gäddan som livnär sig av det när de är yngel, säger Lars Ljunggren, biolog vid Fiskeriverket i Öregrund.

Dessa rön ska beaktas när Fiskeriverket på uppdrag av regeringen nu ska undersöka om reducering av skarpsill i vissa områden kan bidra till att återskapa balansen i Östersjön för rovfiskarna torsk, gädda och aborre. Enligt Mikaela Bergenius, forskare och ledare för det nya forskningsprojektet som leds från Fiskeriverket i Öregrund, är det ett komplext forskningsprojekt med mycket nytänkande, som nu förbereds för fullt. Tidigare forskning har enligt henne och Lars Ljunggren i huvudsak studerat hur enskilda arter har påverkats av olika insatser, som till exempel fiske eller utsättning av fisk i havet.
- Förändringar i ekosystemet ska undersökas. Vi vill verka för en fiskeförvaltning som tar hänsyn till ekosystemet. I dag tittar man inte tillräckligt på effekter i hela näringskedjan när man sätter fiskekvoter för en art, säger hon och tillägger att hon och övriga medarbetare i projektet kan se fram mot mycket spännande och intressant forskning. Både kustnära områden och områden längre ut till havs i Östersjön ska undersökas och jämföras. Det som ännu inte är helt klart är i vilka och i hur pass stora områden som det ska fiskas skarpsill på. Det enda Mikaela Bergenius kan säga är att Öregrundsgrepen inte omfattas av undersökningen.
- Reduceringen av skarpsill kommer till en början att ske i lokal skala. Fisket ska vara så litet som möjligt men ändå tillräckligt omfattande för att ge en effekt på ekosystemet, säger Mikaela Bergenius.
Lars Ljunggren tillägger att det troligen är av störst intresse att studera områden söder om Ålands hav där rovfiskarna är hårdast drabbade. I Bottenhavet har aborre och gädda klarat sig betydligt bättre, samtidigt som vattnet är för bräckt för att torskens lek ska bli framgångsrik.
- Det är dessutom söder om Ålands hav som skarpsillen breder ut sig, säger Lars Ljunggren.

Enligt Michele Casini, fiskebiolog vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, som också är involverad i forskningsprojektet, är det ännu inte klart hur mycket pengar som avsätts för projektet. Men han hoppas på att förberedelserna kan påbörjas under kommande sommar.
Mikaela Bergenius tror att avfiskningen av skarpsill kan inledas tidigast till våren nästa år.
En annan viktig del i projektet är att analysera effekterna på rovfiskbestånden vid restaurering av kustnära områden där rovfiskarna aborre och gädda kläcks.
- Vi misstänker ett samband mellan det som händer vid kusten och längre ut i utsjön där torsken och skarpsillen lever, förklarar Lars Ljunggren.
Viktiga miljöfaktorer som övergödning, klimatförändringar, fiske, födotillgång och livsmiljöer ska också beaktas vid undersökningarna. Uppdraget genomförs i samråd med Naturvårdsverket och ska slutredovisas 31 december 2013.

Aktuell forskning och miljöövervakning vid Sveriges tre marina forskningscentrum och Fiskeriverket visar att även de pågående klimatförändringarna kan påverka fiskarnas livsmiljöer.
I en ny rapport som sammanställts av Tina Elfwing, biolog vid Stockholms marina forskningscentrum, framgår att ett varmare klimat troligen innebär ökad nederbörd vilket kan leda till minskad salthalt i alla Sveriges havsområden. I synnerhet för Östersjötorsken kan klimatförändringarna innebära allvarliga konsekvenser då torsken är beroende av saltvatten och syre i rätt mängd för att leken ska vara framgångsrik.
Varmvattenarter som aborre och gös antas däremot gynnas av uppvärmningen på bekostnad av kallvattenarter, som torsken.
- Även skarpsillen gynnas av värme, påpekar Lars Ljunggren.

Miljövänner kan inte räkna med att det som nu ska sjösättas av forskarna kan liknas vid en snabb räddningsaktion för Östersjötorsken. Forskningen kräver tid. Samhällsnyttan med det är att forskarna då får mer kunskap om orsaker till tillbakagången för rovfiskarna torsk, aborre och gädda i Östersjön. Kunskaper som skulle kunna omsättas i åtgärder för en bättre fiskeförvaltning då Europas stater hittills har misslyckats med att minska överfisket till havs med hjälp av kvoter.
En som inte alls tror på att det är skarpsillen som konkurrerar ut torsken är Conny Jansson, yrkesfiskare från Stora Risten utanför Öregrund.
- Jag undrar vad Fiskeriverket håller på med. Om det blir för lite sill och strömming får inte torsken någon mat, säger han.

Conny Jansson tror att huvudorsaken till torskens tillbakagång i Östersjön är att det fiskas för hårt efter framför allt strömming. I synnerhet de stora båtarna utgör ett problem, menar han. Strömmingsfisket på våren har minskat rejält de senaste åren för Conny Janssons del.
- Bort med alla båtar över 20 meter och 500 hästkrafter. De är alldeles för stora för vår lilla pöl, säger han.
Däremot går vinterns torskfiske bättre än på länge.
- Vi trålar nu efter torsk neråt Blekinge och det går rätt bra. Andra har även fått torsk utanför Stockholms skärgård, säger han.
Conny Jansson har även testat att fiska torsk med krok, en metod som pekats ut som betydligt skonsammare för torsken jämfört med trålfiske. Krokfångad torsk från Nordostatlanten kommer snart att börja säljas i svenska butiker som kravgodkänd och därmed miljömärkt fisk.