Den antirasistiska tidskriften Mana står inte i god jord hos delar av Kulturrådet, som nu ska utreda om tidskriften ska få fortsatt stöd. Det rör sig om produktionsstöd och nättidskriftsstöd på totalt 250 000 kronor, omkring en fjärdedel av tidskriftens budget, som nu har frysts inne.
Bakgrunden är följande. I december skrev Dilsa Demirbag-Sten, ledamot i Kulturrådets referensgrupp, en reservation mot rådets planer på att ge Mana minskat, men dock fortsatt stöd. Demirbag-Sten ansåg att Manas stöd bör dras in eftersom tidskriften "inte har tillräckligt hög kvalitet då den innehåller en uppskruvad retorik och glider mellan Israelkritik och antisemitism".
Under påföljande styrelsemöte, den 13 december, gick fem avgående styrelseledamöter på Dilsa Demirbag-Stens linje och anklagade tidskriften för att ofta ha en "nedvärderande syn på kvinnor", en onyanserad politisk analys och publicera texter med toner och undertoner av antisemitism och intolerans, "på gränsen till rasistiska".
Den 8 januari höll den nytillträdda styrelsen sitt första möte. Då bordlades ärendet och styrelsen ska nu själv granska tidskriften inför kommande möte. Att styrelsen istället för referensgruppen granskar tidskrifter är mycket ovanligt.

Manas medredaktör Jorge Capelán menar, i likhet med övriga medlemmar i Manakollektivet, att beslutet är politiskt.
– Javisst, det räcker att läsa formuleringarna. Det finns viss kritik som inte får uttalas. Den här diskussionen handlar om politik och makt. Det är en mycket oroväckande utveckling om vi tillåter att den politiska debatten styrs med sådana här kriterier, det är ren åsiktscensur, säger han.

Men till exempel Häften för kritiska studier, en "oberoende socialistisk tidskrift", fick ju stöd i år.
– Jo, men man kan inte ge sig på alla samtidigt, då skulle motreaktionen vara mycket kraftigare. Istället ger man sig på en och en. Vi är alla medvetna om att det här handlar om en makttaktik för att så splittring mellan olika grupper.
Kritiken har varit massiv sedan det blev känt att Kulturrådet tillfälligt stoppar stödet till Mana. Judar för israelisk-palestinsk fred, Palestinska föreningen i Stockholm och Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, FSK, är några av de organisationer som instämmer i kritiken mot Kulturrådet.

FSK:s ordförande Siri Reuterstrand menar att rådet har vägt in politisk hållning i sin värdering:
– Om en tidskrifts politiska åsikter blir skäl till att inte ge stöd är vi ute på farligt vatten. I dag är det Mana som inte passar, i morgon kan det vara någon annan.
Det handlar i förlängningen inte om Mana i sig utan om principen att inte inskränka den svenska tryck- och yttrandefriheten, säger Reuterstrand i ett pressmeddelande.
Den nytillträdda styrelsen för Kulturrådet träffas den 25 januari för att utreda anklagelserna mot Mana.
Styrelsen är tillsatt av regeringen och består av landshövding Mats Svegfors, vd:n Sture Carlsson, kulturskribenten Ljiljana Dufgran, konstnären Marianne Lindberg de Geer, projektledaren Alejandra Fuentes, professorn Karin Helander, entreprenören Johan Staël von Holstein och generalsekreteraren Mats Wallenius.
Johan Staël von Holstein är känd för att vara öppet kritisk till bidragssystemet och har bland annat skrivit att "bidrag eller investeringar måste kunna förklaras, försvaras, av en tydlig ambition om varför, var och hur värde skall skapas" och frågat sig om det är rätt att "socialistiska tidningar skall få bidrag från statens kulturfond".

Jorge Capelán säger att redaktionen har dragit lärdom av det inträffade och att detta inte betyder slutet för Mana.
– Alla vi som ifrågasätter patriarkatet och rasismen är obekväma. Vi kommer fortsätta att vara jobbiga. Vår analys hotar maktstrukturer, det är det som ligger till grund för de häftiga reaktionerna, säger han.