Det är kommunpolitikern Kristina Tharing (m), som i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att stadsdelsnämnderna ska undersöka möjligheterna för att erbjuda mer tid i grundskolan.– Det kan väl inte vara rimligt att gymnasiet tar hand om problem som grundskolan inte har klarat av, säger hon.

Förra året gick 614 elever i Göteborg ut nian utan fullständiga betyg. För den som saknar gymnasiekompetens i kärnämnena matematik, engelska, och svenska, är alternativet att läsa upp grundskolekompetensen på det individuella gymnasieprogrammet. Just nu läser cirka åtta procent av Göteborgs gymnasieelever ett individuellt program.För att motverka den stora belastningen på det individuella programmen, och ge fler elever chansen att söka till gymnasiet med fullständiga betyg, vill nu alltså Kristina Tharing att stadsdelarna ska undersöka möjligheterna för att erbjuda ett alternativ till individuella programmet i form av extra tid i grundskolan, exempelvis i form av ett tionde skolår efter nionde klass. Först ut är Frölunda, som ställt sig positiva till motionen.– Att bara repetera årskurs nio, det vill säga gå om den traditionella klassen, är vanligtvis inte någon hit för skoltrötta elever. Hellre då att man på detta vis kan skräddarsy ett alternativ för ungdomarna, säger Gunnel Tageris, rektor vid Järnbrottsskolan, som är Frölundas enda kommunala högstadium med 66 niondeklassare.

Systemet med att erbjuda ett extra skolår efter nionde klass existerar redan på nära håll i Göteborgsområdet. Sedan augusti i år har sex elever, som av varierande orsaker inte haft fullständiga slutbetyg, på Lindhagaskolan i Mölndal läst ett tionde grundskoleår.Kerstin Ekman-Hake är rektor på Lindhagaskolan. Hon säger att man hittills fått ett positivt gensvar från både lärare och elever på den nya lösningen.– Än så länge har vi inte gjort någon ingående översyn, men strax efter jul gör vi en grundlig utvärdering. Givetvis finns det saker som behöver förbättras om vi ska fortsätta med det här. Till exempel skulle vi behöva tänka om kring elevernas lektionstider. Med den ständiga lärarnärvaron blir de snabbt trötta under längre lektioner.

Antalet elever som till slut valde det extra grundskoleåret krympte efterhand. Den ursprungliga listan var på ett tjugotal intressenter. Många valde dock andra alternativ.– Det blev inte jättemånga ungdomar, och på ett sätt är vi ganska nöjda med det. De får ständig lärartillsyn och hjälp, säger Kerstin Ekman-Hake.Hon är noga med att påpeka att det extra skolåret fortfarande behöver justeras, och att elevernas motivation varierar kraftigt inom gruppen.– Det behövs förbättringsåtgärder om det ska bli en fortsättning, men samtidigt tror jag inte att detta är ett projekt som man kan genomdriva på bara ett år, säger hon.Gunnel Tageris säger att det tionde skolåret inte bör ses som en allmän lösning på bristande kunskaper hos eleverna.– Ett exempel på undantag vore elever som kommer till Sverige vid ganska hög ålder. De eleverna har oftast väldigt dåliga möjligheter att få fullständiga grundskolebetyg, och där måste fortfarande gymnasierna ta ansvaret, säger [email protected]