'Ibland är kläderna viktiga'
I domstolarna får våldtagna kvinnor svara på många frågor. Det kan vara frågor om hur ofta de har sex, eller vem de brukar ha sex med. Det kan vara frågor om vilka kläder de hade på sig. Varför frågar man om sådant?
Linda Romanus hjälper justitieminister Thomas Bodström att svara på frågor från media. Hon säger att man inte kan förbjuda vissa frågor i domstolarna.
- Ibland kan kvinnornas klädsel, sexvanor och beteenden vara viktiga.
Men juristerna i domstolen ska inte säga något dumt till kvinnorna om det. Det är emot god advokatsed.
- Domaren ska se till att ingen ställer onödiga frågor. Och juristerna som hjälper kvinnorna ska tala om för dem att de inte måste svara.
Det kommer en ny lag om detta. Linda Romanus tror att juristerna kommer att tänka annorlunda då.
- Man kommer att bry sig mer om hur det var för den som blev våldtagen.
Suzanne Wennberg är professor i straffrätt på Stockholms universitet. Hon säger att det är svårt att veta om en fråga är onödig.
- Man ska visa att någon har begått ett brott. Då vill man veta om man kan tro på offret.
Vad händer om kvinnan inte vill säga vilka kläder hon hade?
- Det beror på dem som dömer.
Advokatsamfundet kan bestämma att en jurist inte får vara med längre. Då kan han eller hon inte arbeta som jurist. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg berättar att 500-600 jurister blir anmälda varje år.
- År 2003 kom det in 540 anmälningar för brott mot god advokatsed.
Av de 540 anmälningarna drevs 128 vidare. Två jurister blev uteslutna ur advokatsamfundet. Tre fick en varning och fick betala straffavgift. Fjorton fick bara en varning. Femtio fick ett brev där man påminde dem om att de inte får göra så.
Är det vanligt att jurister i våldtäktsmål blir anmälda?
- Det är väldigt ovanligt.
Anne Ramberg tror inte att den nya lagen kommer att ändra så mycket.
- Man kommer ändå att behöva fråga om saker.
Katarina Wennstam är journalist och författare. Hon anser att de här frågorna kan vara bevis ibland.
- Det viktiga är hur man frågar. I dag ställs frågorna ofta för att man vill såra offret. Och då måste domarna sätta stopp.
Hon tycker att domarna är fega. Dessutom förstår de inte att kvinnorna blir förnedrade.
- Juristerna måste börja tänka på ett annat sätt. Ofta säger de att det alltid har varit så här. Så kan man ju inte säga. Då skulle det fortfarande finnas apartheid.
Katarina Wennstam vill hellre ändra på folks sätt att tänka än på lagar.
- Med rätt attityder fungerar den lag vi har i dag. Juristutbildningar, fortbildning och den vanliga skolan måste börja ta upp detta. Alla vet i dag hur barn kommer till. Men de lär sig inte att sex ska vara roligt. Och de lär sig inte om respekt, menar hon. Men tjejerna får hela tiden lära sig att akta sig.
Katarina Wennstam säger att rättegångarna handlar om vad männen har gjort, inte kvinnorna.
- Kvinnorna förlorar på att inte svara på frågor. Deras jurister brukar uppmuntra dem att svara fast det kan vara jobbigt. Det är bra att det finns jurister som hjälper till. Men de måste också lära sig att sätta stopp.