- De lyssnar i dag på u-länders tele- och internettrafik. FRA är helt akterseglade. För att få vara med och leka med de stora killarna igen behöver de friare händer att agera i Sverige, säger journalisten Martin Jönsson.

Det var han som först avslöjade spionbasen i Rörvik. Där, på en liten äng mellan ett idylliskt klippbad och en camping fyra mil söder om Göteborg, ligger Sveriges förmodligen främsta signalspaningsanläggning. Aktiv åtminstone sedan 1960-talet har den aldrig omnämnts för allmänheten.

- De hade Hammarlunds radiomottagare, de bästa som fanns att få på den tiden, säger 82-årige Rune Hagelqvist som var linjemästare på Kustradion och länge delade byggnaden med FRA.

Hösten 2003 avslöjade Martin Jönsson anläggningen i tv-programmet Kalla fakta. Då hade ett tjugotal parabolantenner med upp till tolv meters diameter byggts på mindre än tio år. Därefter avstannade den snabba utbyggnaden.

- Om de skulle ha ökat i antal sedan 2003 vore det nästan lite konstigt. Det intressanta med de här antennerna är egentligen hur ointressanta de är, säger Martin Jönsson.

I västvärlden går så gott som all telefon- och internettrafik numera genom fiberoptik - kablar nedlagda i jorden eller på havsbotten. Dessa får i dag inte avlyssnas av FRA. Istället lyssnar FRA, med hjälp av sina paraboler, på satelliter på norra halvklotet. Sådana används nästan bara från utvecklingsländer.

- Frågan är om det här är av intresse för oss eller om vi har det som bytesvara. Jagar man al-Qaeda i Afghanistan ska man lyssna på kommunikationssatelliter, säger Martin Jönsson.

Försvarets radioanstalt vill inte kommentera sin tidigare så hemliga bas. Men de bekräftar att de har fria händer att dela med sig av information till andra säkerhetstjänster.

- Ja, vi är bemyndigade att ha informationsutbyten med andra länder om det är till stöd och hjälp för svenska intressen, säger Jan-Olof Grahn, tillförordnad chef på FRA med över 40 år på myndigheten.

Han sätter också stort hopp till det lagförslag som från nästa höst kan ge FRA rätt att avlyssna kablar vid Sveriges gränser, och därmed svensk internet- och även viss telefontrafik. Då ska man med avancerade program försöka filtrera fram kommunikation som kan innehålla hot mot Sverige eller allierade länder.

Han försvarar förslaget med att utländska underrättelsetjänster sedan länge också lär filtrera svensk e-post, när den passerar på kabel över deras gränser.

Vad hindrar att ert informationsutbyte med dem handlar om svenskar?

- Dels får vi ej lämna information som strider mot svenska intressen, och det får vi definiera själva men där ingår även integritetsfrågor. Sedan har vi interna etiska regler för hur vi får göra.

Men dessa avvägningar görs ytterst av FRA-chefen, vilket fått mycket kritik. Det är enligt Jan-Olof Grahn också ett argument för det nya lagförslaget, som ska upprätta en ordentlig tillsyn över myndigheten för första gången.

- Den nya lagstiftningen är mycket mer kontrollerande av vår verksamhet än situationen i dag som har mycket mindre spärrar, säger han.

FRA uppges ha omkring 700 anställda och omsätta en halv miljard kronor. Bland annat regeringen, militären och polisen är dess direkta uppdragsgivare.