Fördjupning


Hélène Goudin
Stockholms Fria

Äger EU det svenska uranet?

Av EU:s totala urantillgångar finns 80 procent i Sverige. Detta motsvarar mellan 10 000 och 14 000 ton. Den förväntade efterfrågan på bränsle till de pågående byggnationerna av kärnkraftverk runtomkring i världen lockar gruv- och prospekteringsbolag till svenska Norrlandskommuner. Över 50 tillstånd för uranprospektering har beviljats i Sverige sedan år 2005.

Frågan om uranbrytning engagerar och upprör invånarna i de kommuner som är berörda. Uranbrytning skulle, på kort sikt, kunna innebära att arbetstillfällena blir fler, men kan, på längre sikt, medföra att dricksvatten hotas eller att radioaktivt damm sprids.
I Kanada och Australien har urbefolkningar fått betala ett högt pris för uranbrytningen, i form av utsläpp av tungmetaller och svårhanterliga avfallsproblem.
Närings- och infrastrukturminister, Maud Olofsson, har i riksdagsdebatter klargjort att hon inte utesluter svensk uranbrytning i framtiden. Men oavsett vad hon eller våra kommunalråd har för uppfattning i frågan, så kan EU i framtiden tvinga Sverige att bryta uran. När Sverige gick med i EU, anslöts vi automatiskt till Euratom-fördraget. Detta är ett av EU:s grundfördrag, i vilket det står att EU är ägare till allt klyvbart material i EU. Till dessa ämnen hör olika former av uran.

Den nuvarande kommissionen har framhållit att den tolkar Euratom-fördraget som att EU inte kan tvinga Sverige att bryta uran. I slutändan är det dock EG-domstolen som kan komma att avgöra EU:s kompetens på området. Erfarenheten visar att EG-domstolen i regel tolkar fördraget bokstavligt. Den juridiska expertisen är inte enig, men bara det faktum, att det råder osäkerhet om huruvida EU kan tvinga fram uranbrytning eller ej, borde leda till eftertanke och livfull debatt i frågan.
Thomas Erhag, jurist på Göteborgs universitet, som är specialiserad på EG-rätt och då speciellt på Euratom-fördraget, framhöll den tredje oktober 2006 i Sveriges Radio P1, att om det blir brist på uran i Europa, så skulle Euratom-fördraget mycket väl kunna tvinga fram uranbrytning i Sverige.

Efter decennier av uppslitande diskussioner, fällda regeringar och en diffus kärnkraftsomröstning, är det inte säkert att det är det svenska folket som bestämmer över brytningen av uran. Frågan var inte uppe inför folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994. Det är dags att svenska politiker talar öppet om beredskapen för att motverka att EU tar kontroll över våra svenska urantillgångar!

Fakta: 

Denna artikel är en del av argumentserien Kärnkraften är stoppad. Läs vidare Solen - ursprunget till all energi.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

En friare fri programvara

Fri programvara handlar om frihet, frihet att låta kreativiteten flöda och möjligheten att dela med sig av den. Är det i praktiken så, som många hävdar, att det inom fri programvara inte finns några jämställdhetsproblem eftersom det ligger i dess natur att vara fri? Alla med de ekonomiska och praktiska förutsättningarna har ju möjlighet att bidra till valfritt fri programvaruprojekt, alla kan vara med. Men hur ser det egentligen ut i dag?

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu