• El från vindkraft. El från nya vindkraftsanläggningar kan ses som en förädlad produkt anpassad för export. Nya vindkarteringsmetoder har visat att Norrlands inland har betydligt större tillgång på vindenergirika områden än vad vindkarteringar visat för bara några år sedan. Det är alltså inte bara vid kusten och i fjällen som det är aktuellt med vindkraftetableringar. En mer omfattande utbyggnad av vindkraft skulle också kunna medföra möjligheter till etableringar av tillverkningsindustri.
Vindkraftsutbyggnad bedöms vara en viktig del i det energistrategiska arbetet. Enbart i Norrbotten handlar det om vindenergitillgångar på flertalet TWh.

• Ytterligare el från befintlig, effektiviserad vattenkraft. Potentialen är inte stor enligt Vattenfall, men bör ändå utvecklas då ökande priser på el medför att investeringarna återbetalas snabbare än vad tidigare utförda kalkyler visat.

• El från biobränslebaserad kraftvärme. Många av landets befintliga fjärrvärmeanläggningar skulle kunna byggas om för kraftvärme. Det finns också möjligheter att bygga småskalig kraftvärme i större byar med lokalt ägande och lokal bränsleproduktion. (Kraftvärmeverk är en anläggning för att producera el och samtidigt få varmvatten till när- och fjärrvärmeanläggningar, red. anm.)

• El från svartlutsförgasning på länets pappersmassaindustrier.

• Förnybara, flytande bränslen från svartlutsförgasning. Detta är en teknik under utveckling och har en stor potential för bioenergikombinat med produktion av biobaserat fordonsbränsle vid våra massaindustrier.

• Förnybara flytande bränslen för ersättning av bensin och diesel från biogrödor. Ny teknik utvecklas för produktion av flytande bränslen även för småskaliga anläggningar med exempelvis katalysatorteknik.
Produkterna kan vara baserade på skogsråvara, olika energigrödor som exempelvis spannmål, rörflen, industrihampa eller solrosor.
* Förädlade biobränslen, exempelvis i form av pellets. Utvecklingen av pellets från bioråvaror, främst trädråvaror ökar inom hela EU och marknaden för förädlade biobränslen bedöms vara stor. Möjligheten att odla olika energigrödor för produktion av förädlade bränslen är stor, framför allt på nedlagd åkermark.

• Produkter och tjänster inom energi- och miljöteknik. Miljöteknikbranschen i Sverige omsatte cirka 240 miljarder förra året och den internationella marknaden ökar hela tiden. Med en satsning på utveckling av miljöteknik- och energiprodukter och tjänster i samarbete med näringsliv, konsulter, universitet och FoU-institutioner och marknadsföringsinsatser skulle det kunna bli ett ansenligt område för tillväxt.

• Energieffektiva systemlösningar, exempelvis BioSol-värme. Det finns ett stort antal samhällen där förutsättningarna för småskalig fjärrvärme med smarta systemlösningar är mycket bra. BioSol-systemet, som utvecklats av avdelningen för energiteknik vid Luleå Tekniska Universitet, är ett sådant smart system.
Med ett lokalt ägande och lokala leverantörer av biobränsle, ofta flis, ökar den lokala ekonomin och tillväxten. Om lokala markägare därigenom ser möjlighet till lokal avsättning röjningsvirke från skogen finns också incitament för att sköta röjning och gallring, vilket i dag är eftersatt i stora delar av skogarna. Kloka systemlösningar inom bioenergi kan också bli nästa stora exportprodukt om vi jobbar bättre med samverkan.

• Solenergi. Sverige har stora förutsättningar för ökad användning av solenergi med såväl solvärme som med el från solceller, samt utveckling och produktion av solenergiprodukter och system.

• Energieffektivisering och energihushållning. Om enbart industrin i Norrbotten skulle effektivisera elanvändningen (3,76 TWh 2004) med 10 procent, vilket är lågt räknat, och elpriset är 70 öre per kWh, skulle det innebära en besparing på cirka 260 miljoner kronor. Om alla hushåll i Norrbotten skulle minska sin elanvändning med 10 procent skulle det innebära att cirka 100 miljoner kronor mer kan omsättas och investeras i länet årligen.
* Boende och hållbart byggande. En viktig fråga för en hållbar framtid är anpassningen av samhällsplanering och byggandet till kraven på god inomhusmiljö, effektiv energi- och resursanvändning, kloka systemlösningar såväl vid nybyggnation som vid renoveringsprojekt.

• Kunskap, utbildning, kompetensutveckling. Brist på kunskap inom energi-, miljö- och klimatområdet är en av de största orsakerna till att så lite görs för att minska energianvändningen. Det gäller såväl inom företagen och offentlig förvaltning som bland allmänheten. Det gäller kunskap om hållbar energianvändning inom såväl uppvärmning, elanvändning som transporter i våra dagliga liv. Erfarenheter från exempelvis Österrike och Danmark visar att ökad kunskap också ger större möjligheter till engagemang och intresse för innovativa initiativ och investeringar i förnybar energi på lokal nivå.

• Mobility management. Mobility management är ett internationellt uttryck som är svårt att översätta till svenska. Det handlar i princip om 'mjuka' åtgärder som syftar till samordning av transporter, planering och informationsåtgärder för mer miljöanpassade person- och godstransporter.
Mobility management kan ses som ett komplement till insatser i infrastrukturåtgärder. Det kan handla om åtgärder som att få folk att ändra resvanor genom samåkning, åka kollektivt, cykla eller gå istället för att köra bil, men även genom att stimulera ökad användning av mer klimat- och miljöanpassade drivmedel med mera.

• Effektivisering av miljö och hälsoskydd enligt miljöbalken med inriktning på energi. Samverkan och utbildning i energifrågor som kopplas till miljöbalken mellan industrier och länsstyrelsens och kommunernas miljö- och tillsynsfunktioner.