Den 120 mil långa gasledningen som Nord Stream vill dra över Östersjöns botten skulle endast innebära negativa konsekvenser för Sveriges del. Därför bör man uppmuntra ett landbundet alternativ på andra sidan Östersjön. Det är budskapet i Carl B Hamiltons lägesrapport, som publicerades i förra veckan.
– Miljöpåverkan är oklar både vad gäller ledningen och plattformen. Konsekvenserna för fisket är också oklara. Gasledningar är inte bästa sättet att skydda Östersjön mot överfiskning.

Det finns flera sätt för Sverige att hindra ledningen, kommenterar Carl B Hamilton sin rapport i ett pressmeddelande.
– Det enklaste är att neka tillstånd till uppförandet av den serviceplattform norr om Gotland, som krävs för att ledningen ska kunna dras. Enligt internationell lag kan man göra detta utan särskild motivering. Det skulle dock kunna medföra negativa konsekvenser för förhållandet till Tyskland och Ryssland, som båda vill se en ledning under Östersjön.
Det finns dock möjliga bundsförvanter. De baltiska staterna och Polen vill även de se en landbunden gasledning. En samfälld överenskommelse skulle vara mycket svår att rubba.
– Om Sverige, Polen och de tre baltiska staterna samfällt skulle gå emot en ledning på Östersjöns botten är min bedömning att projektet, som det nu ser ut, inte skulle genomföras. En tysk konflikt med fem EU-länder och grannar blir sannolikt för tung, menar Carl B Hamilton.

Detta kompliceras dock av att Polen kräver mycket höga transitavgifter för att dra ledningen över land, ett agerande som Carl B Hamilton i rapporten beskriver som kontraproduktivt.
Gasledningen har tidigare kritiserats starkt från framför allt miljöpartistiskt håll. Och språkröret Peter Eriksson reagerar mycket positivt på rapporten.
– Jag gläds åt rapporten. Carl B Hamilton har redan tidigare uttalat sig i frågan men nu uppfattar jag att han har ett stöd från sitt eget parti. Det känns bra att miljöpartiet inte står ensamma i den här frågan.
Han hoppas se ett snabbt agerande.
– Jag hoppas att det blir ett starkare tryck på regeringen och att kraven på ett nej höjs. Ju längre regeringen väntar, desto svårare blir det att säga nej. Vi är redan långt inne i processen och trycket ökar hela tiden.