Beskedet att 40 medlemmar av det Muslimska Brödraskapet ska dömas i militärdomstolar, som vanligen utfärdar snabba domar utan möjlighet till överklagande, kom efter att en civil domstol beslutat att frige flera av de fängslade aktivisterna. I ett uttalande från Cairo Institute for Human Rights Studies beskrivs åtgärden som ett hårt slag mot det civila rättsväsendets oberoende, och ett angrepp på mänskliga rättigheter.

I protest mot användandet av militärdomstolar har också en grupp sekulära oppositionsaktivister lanserat ett upprop som hittills har undertecknats av över 200 personer – bland annat parlamentariker, företrädare för människorättsorganisationer, journalister och akademiker. Uppropet fördömer alla attacker på oppositionen oavsett politiska och ideologiska skiljelinjer, och de som står bakom det förbinder sig att "sluta leden för att möta regimens attack med fredliga medel".

– Vårt motstånd mot militärdomstolar för Brödraskapets medlemmar är delvis i försvar av en oppositionsrörelse som förföljs, men också i försvar av demokratin i sig. Om inte oppositionen är enad ger vi regimen fria händer att attackera även oss, säger Tamer Waguih från Centret för Socialistiska Studier, som är en av undertecknarna av uppropet. 

De som nu ska dömas i militärdomstolar utgör en del av hundratals som gripits sedan en liten grupp studenter uppträdde i uniformliknande svart klädsel under en demonstration i december. Trots att de inblandade studenterna redan frigivits hävdar regeringen att deras uppvisning utgör bevis för att Brödraskapet försöker bygga upp en underjordisk väpnad gren. Med hänvisning till detta har man frusit finansiella tillgångar tillhörande 29 personer inom rörelsen, och i början av februari greps ytterligare ett 50-tal aktivister.

En talesman för Brödraskapet menar att regeringen försöker tysta kritik mot föreslagna konstitutionella förändringar. 

– Framförallt vill regeringen sätta press på oss för att hindra oss från att ställa upp i de kommande valen till Shura-rådet [överhuset i Egyptens parlament], säger Mohammed Habib till The Daily Star Egypt. 

Brödraskapet vann 88 av 454 platser i parlamentsvalet 2005, trots omfattande valfusk och försök från regeringens sida att begränsa dess framgångar. Därefter sköts lokalval och val till Shura-rådet som skulle ha genomförts samma år upp, och väntas istället hållas under 2007. 

Under tiden har regeringen föreslagit konstitutionella reformer som bland annat inskränker domarkårens rätt att övervaka val och skärper förbudet mot religiösa partier. Reformerna väntas göra det svårare för Brödraskapets medlemmar att ställa upp som oberoende kandidater i framtida val, eftersom de förbjuder användandet av en religiös diskurs i politiken.

Utvecklingen visar att regeringen inte är intresserad av demokratiska reformer, menar Tamer Waguih. 

– Attacken mot Brödraskapet ska ses som en attack mot den mest hotande oppositionsrörelsen, och ett försök från regimen att återta full kontroll. Den lilla demokratiska öppning som såg ut att finnas under 2005 och början av 2006 håller nu på att slås igen, säger han. 

Många oppositionsaktivister menar att regeringen genom att peka ut Brödraskapet som ett hot mot landet säkerhet försöker avleda uppmärksamheten från inskränkningar av yttrandefriheten, växande ekonomiska klyftor, och avsaknaden av demokratiska reformer.

Bland det som bidragit till internationell och inhemsk kritik mot Egyptens regering finns den just avslutade rättegången mot bloggaren Abdel Kareem Soliman, som dömdes för en vecka sedan till 4 års fängelse för att ha kritiserat landets president Hosni Mubarak och dess främsta religiösa institution, Al-Azharuniversitetet. 

Rättegången var den första mot en bloggare i Egypten, och ses som en varning till den växande skara aktivister som använder nätet för att kritisera regimen, avslöja tortyr eller polisbrutalitet, och sprida information om demonstrationer. 

Under vintern har Egypten även skakats av en rad uppmärksammade strejker, som involverat tiotusentals arbetare på statliga fabriker. Även om de förmåner arbetarna kämpat sig till varit relativt små ses enbart det faktum att så många gett sig ut i strejk i ett land där alla sådana aktioner i praktiken är förbjudna som symboliskt betydelsefullt. I november ingrep regeringen med kraft när Muslimska Brödraskapet för första gången ställde upp med ett stort antal aktivister i valen inom landets statligt kontrollerade fackföreningar. 

En av orsakerna till att regeringen trappat upp sin kampanj mot det Muslimska Brödraskapet samtidigt som man försökt lugna vilt strejkande arbetare med förhandlingar och vaga löften kan också vara att man fruktar att oppositionen annars ska stärka sin ställning bland landets arbetare.