Stormaktsdrömmar
Sverige är ett litet land i västvärldens periferi som vårdar minnen från fornstora dagar då ärat vårt namn flög över jorden. På 1780-talet ville Gustav III återupprätta Sverige som europeisk stormakt genom att ta efter den koloniala stormakten Frankrike. Sverige koloniserade den västindiska ön St. Barthélemy som omvandlades till skattebefriat slavhandlarparadis och Svenska västindiska kompaniet bedrev slavhandel vid Afrikas kustland.
Nu rustar Sverige ånyo för militära äventyr i främmande land. Sedan december 2001 deltar Sverige i ockupationen av Afghanistan med en 'fredsfrämjande' styrka som det kallas i nykolonialt språkbruk. Försvarsmakten vill nu öka insatsen. Liksom i Irak har pacificeringen av motståndet gått dåligt. NATO avser rusta sig inför vårens väntande motoffensiv med ökade flygresurser. Sverige erbjuder påpassligt JAS Gripen. Flygvapnets insatschef Jan Jonsson försöker få ihop bilden av 'fredsfrämjande insatser' och 'tacksamma infödingar' med attackflygplan genom påståendet att JAS 'sällan' kommer användas för 'direkta attacker mot markmål'. 'Det primära är att visa upp sig. Bara att två stridsflygplan lägger sig och cirklar över området brukar ha en förmåga att kyla ner situationen'. Varför JAS då utrustas med den svenska klusterbomben Mjölner framgår inte.
Mjölner är som bekant namnet på Tors hammare, smidd av en magikunnig dvärg som gav den förmågan att alltid träffa sitt mål så att åskguden kunde skydda gudarnas boning mot jättesläkten rimtursarnas anfall. Skillnaden mellan Tors hammare och klusterbomben kunde inte vara större. En klusterbomb är inget precisionsvapen. Den briserar på hög höjd och sprider ut en svärm mindre bomber över en stor yta, vilket innebär att man inte kan veta vad eller vem som träffas. Det svenska vapnet kommer heller inte användas för att värna landet mot jättars anfall. Vår tids mjölner ska riktas mot mer eller mindre beväpnade afghaner som befinner sig i sitt hemland, 5000 kilometer från vårt lands gränser.
Den svenska upprustningen i Afghanistan är endast ett led i regeringens önskan att ta plats bland västvärldens militära stormakter. Hotet från Sovjet är borta. Försvarsministern konstaterar att ett 'militärt angrepp' mot Sverige är 'osannolikt under överskådlig tid'. Dags då att visa ragg. 'Regeringen höjer ambitionen för Sveriges deltagande i internationella insatser', sägs i lagförslaget om en förnyad försvarsunderrättelsetjänst. Man vill kriga mer under ledning av EU och NATO. Sända attackplan mot mål i Asien och Afrika. Att krigsplanerna inbegriper risken för en rekyleffekt tycks man inse.
Mytens mjölner återvände alltid till Tor. Men då dagens hammarslag utdelas i blindo i asymmetriska krig på andra kontinenter kan man heller inte beräkna bumerangeffektens var, när, hur. Häri ligger en delförklaring till förslaget att den militära underrättelsetjänsten ska avlyssna all vår kommunikation via Internet och telefoni. 'Svenskt deltagande i EU-ledda insatser' medför att 'underrättelsetjänsterna' måste ha förmåga att 'kritiskt granska andra aktörers argumentering och agerande'. Särskilt som 'hoten' ofta är 'gränsöverskridande, asymmetriska, ickemilitära och utgår...från ickestatliga aktörer'. Krigsmotståndare. Antiimperialister. Gerillakrigare. Personer som vill föra de fredsfrämjande metoderna tillbaka till sändaren.
Hur det gick med den svenska kolonin St. Barthélemy? Den bestod i nära hundra år. 1877 fick öns invånare rösta om de skulle förbli under svensk överhöghet. En röstade för.
