- En varningssignal och en mycket oroande siffra, säger Jan-Åke Simonsson (s), ansvarig för översikt över psykvården vid hälso- och sjukvårdsutskottet.
Det var för två veckor sedan som tjänstepensionsföretaget Alecta presenterade sin årliga undersökning Hälsobarometern, där man redovisar antalet långtidssjukskrivna bland de 650 000 tjänstemän som omfattas av ett kollektivavtal med företaget. Psykisk ohälsa dominerade sjukskrivningarna i hela landet, men var särskilt framträdande i södra Sverige. Västra Götaland toppade listan - 39 procent av sjukskrivningarna berodde på psykisk ohälsa. I oktober förra året redovisade försäkringskassan en liknande siffra för regionen: 38 procent.
- Vi har länge sett en trend där de psykiska sjukdomarna tar större och större plats i statistiken. Tidigare år har det framför allt varit rörelsesjukdomar som orsakat långtidssjukskrivningar, nu är det psykisk ohälsa. Den trenden har vi inte lyckats bryta och det är mycket oroväckande, säger Simonsson.
Väntetiden för att få hjälp för psykisk ohälsa varierar beroende på var man bor i regionen. Den ligger dock på minst fyra veckor. Hos försäkringkassan klassas man som långtidssjukskriven efter 30 dagar. Det innebär att en person med psykisk ohälsa som saknar alternativ till den regionala vården tvingas räkna med en långtidssjukskrivning.
- Vi har haft stora svårigheter med att rekrytera personal till psykvården. En femtedel av de läkartjänster som behövs är inte besatta. Det är inte bara en resursfråga, utan även en utbildnings- och kompetensfråga, säger Jan-Åke Simonsson.
Han är tveksam angående hur mycket förebyggande åtgärder som kan erbjudas i ett enskilt fall.
- Givetvis kan vi inte påverka familjerelationer och den enskilda individens arbetssituation och hälsa. Men det är viktigt att en tidig diagnos kan ställas och att vården kan få kunskap på ett tidigt skede. Jag ser Alectas statistik som en varningssignal och en mycket oroande sådan, säger Simonsson.
Dock bör man inte dra slutsatsen att innevånarna i regionen är särskilt hårt drabbade av psykiska besvär. I förra veckan presenterades en rapport från regionkansliet om omfattningen och utbredningen av psykisk ohälsa i Västra Götaland. Den är skriven av Anders Lindgren och Anna Kjellström vid hälso- och sjukvårdsavdelningens analysenhet.
Och enligt Anders Lindgren bör Alectas undersökning inte tydas som en indikation på att Västra Götaland har en högre andel psykisk ohälsa än normalt.
- Det finns inga belägg för att problemet skulle vara större i Västra Götaland än i övriga riket. Att uppmäta psykisk ohälsa i en befolkning genom att titta på antalet långtidssjukskrivna är en tveksam metod, väldigt påverkbar av hur sjukskrivningsrutinerna ser ut och hur flitig man är när man förtidspensionerar folk, säger han.
Däremot tror han att undersökningen kan spegla konsekvenserna av psykisk ohälsa.
- Att vara långtidssjukskriven är ju inte någon sinekur, och det är inte heller förtidspensionering. Man mår inte nödvändigtvis bättre av det.
Samtidigt som psykisk ohälsa ökar i statistiken så minskar antalet faktiska fall. När GFT kontrollerar Alectas uppgifter visar det sig att antalet personer i regionen som blivit sjukskrivna för psykiska besvär sjunkit stadigt de två senaste åren, från en topp 2004 på 771 personer till 555 förra året. Detta kan härledas till att antalet långtidssjukskrivningar har minskat kraftigt i hela landet de senaste åren, även i Västra Götaland. Samtidigt har dock antalet förtidspensioneringar i regionen ökat lavinartat.
- Det finns en kraftig expansion i antalet förtidspensioneringar sedan 2003. Det skulle kunna förklara att det absoluta antalet långtidssjukskrivna faktiskt minskar, och därmed även de fall som beror på psykisk ohälsa, säger Anders Lindgren.