Det tidigare Lukasjenkokritiska förbundets medlemmar får inte längre göra offentliga uppläsningar, deras böcker finns i färre boklådor än vad som kan räknas på ena handens fingrar och de har förlorat sina arbeten. Ändå har förbundet endast tappat ett sextiotal av sina sexhundra medlemmar.
Fem av förbundets medlemmar besökte för ett tag sedan Sverige för att berätta om sin situation. Dess ordförande Ales Pasjkjevitj berättar om hur snaran successivt har dragits åt kring förbundet sedan Lukansjenko kom till makten 1994. Hur förbundet först inte fick heta Vitryssland författarförbund, hur de inte fick tillgång till författarnas hus i Minsk och till slut hur presidenten tillsatte sitt eget författarförbund.
Pasjkjevitj själv förlorade efter valet i våras sitt arbete, en valrörelse under vilken man på tv nämnde hans bok samtidigt som man visade en bild på Pasjkjevitj intill en bild av Hitler.
Via tolk diskuterar vi över lunchköttbullarna som svenska författarförbundet bjuder på.
Poeten Valiantsina Aksak berättar att hennes man Uladzimer Arlou senaste bok har tryckts i 3000 exemplar, men att den bara säljs i en handfull privata boklådor i Minsk och utanför huvudstaden säljs den endast i samband med uppläsningar. Uppläsningar där arrangören tar en stor risk då Arlou är förbjuden att göra offentliga framträdanden. Skulle ett bibliotek köpa in någon av de svartlistade förbundsmedlemmarnas böcker skulle det drabbas av påföljder.
Arlou berättar också att deras son för närvarande sitter i fängelse.
- Det får mig ändå att sova gott för det för mig övertygad om att vi uppfostrat vår son på rätt sätt.
Det kan dock bli värre. Efter romanförfattaren Uladzimer Padhols debutroman hade publicerats våldtogs hans dotter och Padhol kallades till säkerhetspolisen som förklarade att det självklart inte skulle göras någon utredning.
- Jag måste överväga om jag ska bränna mina manuskript eller publicera dem, jag har fler barn.

Författarna i Vitryssland står nu liksom landets journalister, kommunister, Polenvänner med flera med två förbund; ett som är 'rättänkande' och ett 'orätt'.
- De kan försöka skapa rätta författare och rätta journalister, men de kan aldrig skapa rätta läsare, säger Arlou och påpekar att det viktigaste är viljan.
Nu är den vitryska litteraturen inte bara i opposition mot regimen, det är också en litteratur att uppskatta för sitt litterära värde. Nyligen publicerades i Österrike ett tidskriftsnummer med temat samtida vitrysk litteratur och i en ny bokserie som ges ut i Prag över europeisk litteratur kom nyligen en bok med vitryska författare.
Men litteraturens funktion och starka symbolvärde i den extraordinära vitryska vardagen gör ändå dess innehåll och röst till något av vikt utöver det vanliga.