Krögare hukar under fackets nolltolerans
I skuggan av konflikten med Wild"n Fresh tecknar facket nu kollektivavtal på löpande band. Kampanjen har pågått sedan ett år tillbaka och antalet matställen med kollektivavtal i Linnéstaden har tredubblats. Men alla är inte nöjda.
- Vi känner oss överkörda, säger Elisabeth Raihle, barchef på Rumpanbar och Kök.
Hotell- och restaurangfacket i Göteborg, HRF, har under det senaste året fått 50 restauranger och kaféer i Linnéstaden att teckna kollektivavtal. Tidigare hade 27 matställen i området avtal med facket, men nu ligger motsvarande siffra på 77. Bakgrunden till kraftsamlingen är att facket säger sig ha stött på allt mer motstånd då man försökt teckna kollektivavtal och att fackligt engagerade skrämts bort av sina arbetsgivare. Hittills har HRF systematiskt kartlagt och besökt matställen i Linnéstaden, men projektet kommer under nästa månad att utvidgas till Haga och Vasastaden. Målet är att granska alla Göteborgs restauranger och kaféer och på längre sikt hela Västra Götalandsregionen.
Rumpanbar och Kök på Linnégatan är en av de verksamheter som i november förra året tecknade kollektivavtal. Men barchefen Elisabeth Raihle är kritisk till kampanjen.
- De tar ingen hänsyn till hur verksamheten bedrivs, det handlar bara om att man ska sköta det på deras sätt. Vi värnar om våra anställda och hade redan bra avtal och försäkringar, men det är som om det inte räknas, säger hon.
Facket menar i sin tur att kollektivavtal behövs, eftersom de inte har resurser att bevaka enskilda verksamheter. Under kampanjen har elva företag varslats om blockad, men samtliga verksamheter utom Wild"n Fresh har då givit med sig.
Elisabeth Raihle säger att hon upplevde fackets påtryckningar som obehagliga.
- Vi är väldigt sårbara om de skulle gå in och blockera våra leveranser. Visst kan metoden behövas, men man måste ju göra en bedömning från fall till fall och lägga energin på de företag som inte sköter sig, säger hon.
Enligt Elisabeth Raihle innebär kollektivavtalet en ökad kostnad och en större administrativ börda för verksamheten och hon menar att reglerna inte är anpassade för småföretagen.
- Vi vill se till att våra anställda mår bra, då går företaget bra, men vi har drivit vår verksamhet i åtta år och inte haft några problem. Det känns inte kul när utomstående kommer in och säger att så här måste ni göra, säger hon.
Trots att en fjärdedel av restaurangerna och kaféerna i Göteborgsregionen enligt HRF saknar kollektivavtal, ligger man ändå över rikssnittet, där bara 53 procent har avtal med facket. Anledningen till att så pass få inom branschen tecknar kollektivavtal tror, HRF:s ombudsman, Dan Fransson är okunskap bland företagarna. Han pekar också på att ägarbyten är vanliga och att 80 procent av företagen har färre än fem anställda.
- Ofta arbetar ägaren och ägarens familj inom verksamheten, och att då gå in och kräva kollektivavtal kan vara känsligt. Det blir helt enkelt för personligt, säger han.
Enligt Dan Fransson är den främsta risken med att stå utanför facket brister i försäkringsskyddet, eftersom det inte finns något lagstadgat skydd.
- Det är inte många personer som har råd att stämma företag i tingsrätten om försäkringsskyddet brister. De som inte har något kollektivavtal blir i princip rättslösa och den här gruppen är redan utsatt eftersom de har arbetsmarknadens lägsta löner, säger han.
Dan Fransson anser att inte bara anställda tjänar på fackets kampanj, utan även arbetsgivare.
- Minskat svartarbete skapar en mer rättvis konkurrens inom branschen. Som jag uppfattar det blir restaurangerna allt mer positivt inställda och många ägare vill skapa en bra miljö för sina anställda, säger han.