Fördjupning


Lotta Fogde
Stockholms Fria

Var finns den europeiska gemenskapen?

Före detta statssekreteraren Lotta Fogde (s) noterade när hon var verksam som EU-förhandlare att samarbetsklimatet lämnade en hel del att önska.

Få européer älskar EU. Den som suttit sig igenom några förhandlingsmöten i EU-kretsen förstår varför. Under åtta år som politiskt sakkunnig och statssekreterare i regeringskansliet samlade jag på mig sådana erfarenheter. Varje vecka diskuterade jag med och instruerade de svenska förhandlare som direkt i Bryssel ska företräda svenska intressen, i det ständigt pågående myller av förhandlingar som mynnar ut i den kompromiss som kallas EU:s handelspolitik. Ibland företrädde jag Sverige vid ministerrådets möten. Förutom att jag i och med detta fått starka synpunkter på inriktningen på EU:s handelspolitik, har mina iakttagelser lett fram till ett par dominerande intryck av EU-samarbetet i stort.

Det första handlar om hur samarbetet går till. Förhandlingstonen mellan EU-länderna är mycket tuff. Det nationella perspektivet dominerar totalt. Det spelar fortfarande mycket större roll vilket land en minister kommer ifrån än vilket parti hon eller han företräder när det är dags att ta ställning till en sakfråga i EU-kretsen. Någon europeisk politisk identitet existerar inte i praktiken, och ingen politisk debatt på EU-nivån förutom i Europaparlamentet.
Inte blir det bättre av att EU-kommissionen, som sägs ha till uppgift att företräda allmänintresset, så gott som undantagslöst lägger förslag som utöver sakinnehållet slår vakt om eller ökar inflytandet för kommissionen själv. Den institution som var menad att bistå medlemsländerna genom att utarbeta förslag formulerar egna intressen, även om det brukar heta att det är Europaintresset kommissionen värnar om. Hur Europaintresset skulle kunna uppstå eller bäst värnas inom en elitinstutition med icke valbara eller avsättbara tjänstemän är en obesvarad fråga.
Sammantaget betyder detta att vardagsarbetet i EU är allt annat än grandiost. Det är rävspel, egoism och fula knep som gäller. Den vackra fredstanke som sägs vara grunden för EU-projektet manifesteras inte i praktiken kring mötesborden. Det fantastiska är inte hur de 27 länderna träffas och sliter meningsskiljaktigheter kring ett bord, utan att vi gör det över huvud taget.

Fakta: 

Länkar
www.nytteuropa.nu: Här kan man beställa EUREKA - Vägen ut ur krisen, med hela Lotta Fogdes artikel och många fler debattinlägg.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu