Deltagandet i valet till Europaparlamentet den 13 juni kan bli rekordlågt. Enligt Sifos bedömning kommer bara runt 37 procent av de svenska väljarna att rösta. I förra valet, för fem år sedan, röstade 38,8 procent av svenskarna. Det kan jämföras med 80,1 procent vid senaste riksdagsvalet. I valet 1999 var det bara Finland, Nederländerna och Storbritannien som hade sämre siffror än Sverige.

Trenden märks i hela EU. Genomsnittet för EU-ländernas valdeltagande 1999 var 49 procent. Bäst var Belgien med 91,0 procent, och Luxemburg med 87,3 procent. Men i dessa länder är det valplikt. Italien hade det högsta 'äkta' valdeltagandet med 70,8 procent, där-efter kom Spanien med 63,0.

Jan Å Johansson, EU-kritiker, politisk sekreterare hos Junilistan och med lång erfarenhet från EU-parlamentet, tror att det svenska ointresset har flera orsaker.

- Det är dåliga kandidater hos de etablerade partierna. Det är ett abstrakt val, och det är långt bort. Det innehåller få plånboksfrågor och det är ingen regering som står och faller med det här valet.

I dag har unga, lågutbildade och arbetarklassen samt glesbygdsbefolkningen ett lägre valdeltagande i EU-valet jämfört med välutbildade, ekonomiskt starka medelålders människor i storstäder.

Vännerna Mattias Nordwall, 27 år, och Mathias Haskel, 22 år, båda bosatta i Stockholm och med erfarenhet av både arbetslöshet och dåligt betalda arbeten, kan sägas vara representativa för en del av den röstobenägna väljarkåren.

- Vilket EU-val? Ärligt talat, vad är det för val? undrar Mattias Haskel uppriktigt.

Mattias Nordwall känner till att det är val, men har inte fått så mycket information om det. EU har en odemokratisk struktur, anser han, och det är en av orsakerna till att han inte tänker rösta.

- Det stör mig att det sitter en massa brackor i Bryssel och ska representera min person, säger han. Eftersom EU är en extremt marknadsanpassad institution vill jag inte ge mitt godkännande till den.

De båda röstar i vanliga fall men ser alltså ingen anledning till att rösta den 13 juni. Mattias Nordwall röstade nej till EU 1994, vilket han tror förstärker hans motvilja mot valet till Europaparlamentet.

- Även om vissa partier försöker stoppa de värsta besluten och är radikala till en början, blir även de en del av institutionen efter ett tag.

Mathias Haskel tycker inte att han är tillräckligt insatt och han tror att han delar den åsikten med andra.

- Det är nog väldigt få som vet att det är val, säger han.

Många forskare och politiker instämmer i bilden av EU-parlamentet som odemokratiskt och obetydligt för den lilla människan.

Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror att det låga valdeltagandet har att göra med att både politiker, media och väljare är mindre intresserade av det här valet. Men om parlamentet får mer inflytande i framtiden, något som föreslås i förslaget till ny konstitution, är det viktigt att folk går och röstar, menar han:

- Då är det naturligtvis inte bra med för lågt valdeltagande, säger han till TT.

EU-experten Guillaume Durand vid European policy center i Bryssel tror att en av orsakerna till att få röstar är att parlamentet saknar direkt utövande makt. Men för Mattias Nordwall spelar ett mer demokratiskt EU-parlament ingen större roll för viljan att rösta.

- Det vete fan om jag skulle rösta i alla fall, säger han.