1990 grundade Mitch Kapor, John Gilmore och John Perry Barlow den ideella organisationen Electronic Frontier Foundation, EFF. Framför allt en händelse var avgörande för bildandet.

Under den här tiden gjorde USA:s Secret Service ett flertal tillslag mot personer misstänkta för att ha spridit ett dokument som påstods beskriva hur nödsystemet 911 fungerar. En av de misstänkta sades vara systemoperatör på rollspelsföretaget Steve Jackson Games.

Polisen stormade företaget och beslagtog datorer. När ägaren Steve Jackson återfick datorerna upptäckte han att polisen hade tagit del av och raderat information som gällde utomstående personer. Han sökte hjälp, men ingen organisation fanns som kunde hantera problematiken. Strax bildades EFF, som tog sig an fallet och stämde Secret Service. Den avgörande domen slog fast att tillslaget hade varit olagligt och grundlöst. Resten är historia, som man brukar säga. I USA finns i dag ett otal medborgarrättsorganisationer som arbetar med liknande frågor som EFF. I Sverige finns inget sådant.

EFF:s första fall påminner om när rikskriminalen i maj i fjol gjorde ett tillslag mot den serverhall där fildelningssajten The Pirate Bay huserade. Även här drabbades oskyldiga, eller för att vara mer exakt: 186 datorer beslagtogs, varav de flesta ägdes av personer som bara råkade vara kunder hos hostingföretaget PRQ. Men man får tåla att oskyldiga drabbas, som överåklagare Peter Hertting sa i en intervju med Ekot den 3 januari.

Åklagarens uttalande vittnar om att frågor om personlig integritet, såväl datorrelaterade som andra, i dag står lågt i kurs. Därför är det viktigare än någonsin att diskutera dem.

Verkligheten visar att oavsett vilka inskränkningar i den personliga integriteten statsmakter eller företag inför, finns det möjligheter att kringgå dem. Exempelvis ökar fildelning av upphovsrättsskyddat material snarare än minskar. Efter bara någon vecka efter razzian låg The Pirate Bay uppe på nätet igen.

Och händelser av brottsligare natur, som terrorism, går inte att stoppa ens i världens mest kameraövervakade stad, London.

EFF kämpar i dag på många olika fronter, mot såväl skivbolag som statliga myndigheter. Ena gången gäller det fildelning, andra gången övervakningsmissbruk. Det senare gäller i ett fall som ännu pågår, mot AT&T, ett telekomföretag som december 2005 avslöjades ha installerat ett elektroniskt spionprogram å NSA:s vägnar för att avlyssna sina kunders kommunikation.

Pär Ström, integritetsombudsman vid tankesmedjan Den nya välfärden, tycker att EFF är en viktig röst bland flera.

– Av någon lustig anledning saknas tyvärr en sådan organisation i Sverige. En gissning är att det beror på att vi av tradition har en välvillig inställning till statsmakterna, vi tror att staten alltid är god.

Nyligen framkom det att försvarsminister Mikael Odenberg har återlanserat s-regeringens kritiserade förslag att låta Försvarets radioanstalt, FRA, avlyssna alla telefonsamtal och all datatrafik, till exempel e-post, som passerar landets gränser. I dag kan FRA bara avlyssna telefonsamtal och datatrafik som går via satellit och radio, inte den trafik som går i kabel. Förslaget ger också FRA rätt att lämna ut det de avlyssnat till samarbetspartner i andra länder.

Pär Ström tycker förvisso att justitieminister Beatrice Ask verkar ha en bättre grundinställning än Thomas Bodström när det gäller integritetsfrågor, men är samtidigt mycket kritisk till att FRA får utökade befogenheter.

– Det är ju mycket information som passerar landets gränser, alla med en hotmail-adress till exempel berörs, säger Pär Ström. Jag kallar det för Swechelon, en svensk variant av Echelon (ett enormt övervakningsnätverk som en kommitté inom EU erkände existensen av 2001, red:s anm). Det är inte långt mellan FRA-förslaget och den amerikanska regeringens omfattande avlyssning. I Sverige finns dock inget EFF som kan gå i bräschen för att få upp frågorna på dagordningen. Det är upp till dig och mig.

Pär Ström gör vad han kan för att bilda opinion, men säger att det är svårt att få resurser. I dag har han en 40-procentig tjänst på Den nya välfärden för att bland annat skriva rapporter, och vid sidan av driver han kampanjen Stoppa storebror. Men han kämpar i motvind, även om intresset har ökat något på sistone.

– Motparten är ofta välfinansierad, till exempel polisen och olika departement kan relativt lätt få ihop stora summor, och har råd att betala pr-byråer och liknande.

Enligt en undersökning från medborgarrättsorganisationerna Privacy International och Electronic Privacy Information Center är Storbritannien och Sverige värst inom EU när det gäller den personliga integritetens ställning. USA ligger på samma nivå som Thailand och Filippinerna, vilket inte ska tolkas som ett gott betyg.

Den digitala revolutionen har bara börjat, skriver Pär Ström i sin senaste rapport Med storebror i uppfinnarverkstan. Det stämmer, men det gynnar både dem som önskar mer övervakning och dem som vill ha mindre. Tekniskt kunniga och innovativa personer finns på båda sidor. Parallellt med övervakningsivern ökar exempelvis möjligheterna till anonymitet. Det senaste är en så kallad integritetspinne, som fungerar på samma sätt som ett usb-minne. Bara att koppla in och starta det medföljande anonymiseringsprogrammet så surfar du anonymt.