• I det nya rollspelet Sword Princess Amaltea är det kvinnorna som har makten och männen som har birollerna. Det är Sveriges första matriarkala rollspel.
Fria Tidningen

Magi och matriarker i nytt rollspel

I det nya rollspelet Sword Princess Amaltea får de svärdsvingande männen ge vika för magiska matriarker. Det är det första svenska matriarkala rollspelet. – Det är tragiskt att det kommer först 2017, säger spelets skapare Natalia Batista

När man tänker på klassiska penna-papper-rollspel är det många som ser Drakar och Demoner framför sig. Det ikoniska 1980-talsspelet har varit tongivande för många efterkommande. En tradition som serieskaparen Natalia Batista går emot med sitt nya rollspel Sword Princess Amaltea.

– På GothCon 2016, ett årligt roll- och brädspelskonvent i Göteborg, kom Daniel Olsson som är förläggare på Saga Games fram till mitt bord. Hans dotter Lyra hade nämligen läst och tyckt om min serie Sword Princess Amaltea, som utspelar sig i en värld där kvinnorna har makten. De var intresserade av att ge ut den i rollspelsform, säger Natalia Batista.

Sword Princess Amaltea inkorporerar element från många olika typer av sagovärldar. Ett av Natalia Batistas syften var att använda sig av slitna klichéer men vända på dem för att återuppfinna och uppdatera vissa återkommande uttryck inom rollspel.

– Världen är en klassisk sagovärld. Vid ett tillfälle var dess invånare mer jämställda, men sedan upptäckte de magins kraft, som utgår ifrån månen. Inom wicca-kulturen är månen kvinnligt kodad, så endast kvinnorna kunde styra dess magi. Männen kunde inte kontrollera den. Efter ett långt krig slöts en fred, och som en del av den sattes det upp regler för hur maktordningen skulle vara. En av reglerna var att den äldsta dottern i familjen ärver, men den näst äldsta dottern i familjen måste åka ut i världen för att rädda en prins och därmed ärva hans mors drottningadöme. Det är vad huvudkaraktären Amaltea måste göra i serien.

Hon fortsätter.

– Jag leker med många stereotyper som man hittar i fantasy, manga och andra former av underhållning. Där finns det många klichéer, som jag vänder på för att visa hur larviga de är.

Natalia Batista håller inte med om att rollspel egentligen är så manligt dominerat. Enligt henne är intresset och utövandet stort bland kvinnor. Snarare ligger problemet i hur rollspel utformas och kommuniceras, menar hon.

– Rollspel, precis som datorspel, har marknadsförts som en killgrej men egentligen är det inte det. Tjejerna finns där, men folk upprepar bara ”hur kan vi få tjejer att rollspela?”. Den manliga dominansen ligger främst i rollspelsutvecklandet och fokuset i rollspelen. Där är det ofta det manliga perspektivet som är framträdande, kvinnor blir biprodukter med sämre förmågor. Det är tragiskt att det är först 2017 som det första svenska matriarkala rollspelet kommer.

Enligt Natalia Batista är rollspel den perfekta kombinationen av nytta och nöje. Det är roligt och man lär sig någonting samtidigt.

– Rollspel lär en att stiga in i någon annans liv. Då måste man öva sin empatiförmåga, tänka ”hur skulle det vara om jag var tvungen att leva livet utifrån den här personens förutsättningar?”. Det ökar en förståelse för andras liv, säger hon.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Normbrytande manga

Lär dig teckna normbrytande manga! Fria pratade med Natalia Batista, en av författarna till serietecknarboken ”Lär dig teckna manga” om vikten av normbrytande serier.

Fria Tidningen

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu