Nio av tio läkares extrajobb är inte godkända
Om en läkare har ett annat arbete vid sidan av det i Västra Götalandsregionen, måste det alltid anmälas och godkännas. Men en ny granskning visar att bara tre av 29 läkares bisysslor faktiskt är godkända.
Att ha en så kallad bisyssla, ett extrajobb vid sidan av sin tillsvidareanställning, är långt ifrån ovanligt inom vården. Det kan handla om att som läkare jobba kortare perioder eller går in på timmar hos privata vårdbolag eller i andra landsting till exempel.
– Det är inte förbjudet att ha en bisyssla men det ska alltid vara godkänt så att det inte är konkurrerande eller inverkar på jobbet, säger Birgitta Ericsson som är ordförande i revisorskollegiet för VG-regionen.
Men att det inte har fungerat så i Västra Götalandsregionen står klart efter en ny granskning som revisorerna har beställt. Det är främst läkare anställda av regionen som har granskats, och 29 av dem har visat sig ha ett extrajobb hos någon vårdgivare vid sidan av. Bara tre av dessa har dock anmälts och godkänts.
Enligt regelverket ska cheferna förutom vid anställningsintervjun ta upp frågan om bisyssla vid det årliga utvecklingssamtalet, så att den kan bedömas och sedan antingen godkännas eller avslås. Däremellan är det de anställda själva som alltid ska anmäla extrajobbet.
– Det ska bedömas om bisysslan är så omfattande att den inverkar på det ordinarie arbetet, eller om den anställda kan hamna i lojalitetskonflikt, säger Birgitta Ericsson.
I de fall läkares bisysslor har godkänts är det för att läkarna bara hanterar patienter med privat sjukförsäkring, eller att det gäller patienter från andra regioner än VG-regionen och därför inte bedöms konkurrera. Men om detsamma gäller de 26 läkare vars bisysslor inte har anmälts korrekt vet man alltså inte.
– Det har inte bedömts om det är godkänt eller inte, och det är det vi förväntar oss ska ske. Det är svårt att yttra sig om de som inte har anmälts, om de hade blivit godkända eller inte.
Nu rekommenderar revisorerna en skärpning bland annat när det gäller att ställa frågan på utvecklingssamtalen varje år, och att dokumentera de kontroller av bisysslor som sker.
– Vi tycker att riktlinjerna är tydliga och att de är väl kända och därför tycker vi att man ska skärpa till sig när det gäller att ta reda på vilka som har bisysslor och följa upp dem, säger Birgitta Ericsson och fortsätter:
– Det kan vara så att man som chef vet att någon har en bisyssla och själv bedömer att det inte påverkar arbetet och så nöjer man sig med det. Men vi nöjer inte oss inte med det och inte fullmäktige som har satt riktlinjerna heller.
