• Ann-Margarethe Livh (V) vill öka inflytandet på lokal nivå.
Stockholms Fria

Forskare ratar stadens demokratiarbete

Stadshusmajoriteten vill stärka dialogen med medborgarna och har gjort försök med så kallad medborgarbudget i Fagersjö. Lurendrejeri, tycker oppositionen.

Inflytande över budgeten, fler möteslokaler och demokratistöd för unga är några av stadens nya satsningar. Ett försök att fånga upp politiskt engagemang i en tid då folkrörelsernas attraktionskraft har dalat, enligt demokratiborgarråd Ann-Margarethe Livh (V):

– Människor engagerar sig enormt – det har vi sett i flyktingmottagandet – men den stora frågan är hur ska man kanalisera engagemanget. Samtidigt är det katastrofal variation på hur delaktiga människor känner sig. En termometer på det kan vara valdeltagandet, säger hon.

2004 röstade 85 procent av invånarna på Södermalm i valet till kommunfullmäktige. Siffran för Rinkeby-Tensta var 59 procent. Trenden är att allt färre röstar i områdena med lägst valdeltagande. Även innan de rödgrönrosa kom till makten genomfördes olika demokratiprojekt.

– ”Demokratiprojekt” kan man ju kalla vad som helst. Felet Alliansen gjorde var att de bjöd in till exempelvis Husby träff och lät folk skriva sina åsikter på post it-lappar. Sedan hände ingenting. Man måste se skillnad på den sortens ”tyckardemokrati” och vad vi gör.

Största skillnaden, menar Ann-Margarethe Livh, är att de rödgrönrosa har fördelat om makt från stadshuset till lägre lokal nivå.

– Alliansen delade ut ett antal miljoner från stadshuset i olika projekt. Vi har vänt på hela kakan och fördelar 60 miljoner direkt till nämnderna, som utifrån sin lokala kännedom får använda pengarna efter vad stadsdelen behöver.

I Tensta har man anställt medborgarvärdar. Unga kvinnor boende i området ska vara närvarande och fånga upp problem. Och i varje stadsdel ska skolor hålla öppet kvällstid för att skapa föreningslokaler.

– Satsningen på samlingslokaler är otroligt viktig. Det är vad folk efterfrågar mest, säger Livh.

I Fagersjö fick de boende själva rösta fram önskade aktiviteter med en så kallad medborgarbudget på 400 000 kronor. Oppositionen är mycket kritisk till försöket. Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd, är orolig att politikerna utlovar inflytande som inte levereras:

– Det är ett lurendrejeri. Man låter folk bestämma var papperskorgarna ska stå, men de viktiga besluten om mångmiljardbelopp fattas i fullmäktige. Man riskerar att göra människor besvikna. Hellre att folk blir aktiva i politiska partier där de kan göra avtryck på riktigt.

Medborgarbudgeten i Fagersjö var ju något större än att välja papperskorgars placering?

– Det kan säkert vara positivt. Men det är inte säkert att det blir mer demokratiskt om ett fåtal intresserade medborgare fattar beslut. Pengarna borde ha gått till skolan istället. Det är den viktigaste demokratisatsningen.

Så vad vet vi egentligen om demokratisatsningars effekter? Demokratiforskaren Nazem Tahvilzadeh som har studerat medborgardialoger och liknande initiativ beskriver dem som ”triviala” och resurskrävande processer. De kan till och med vara skadliga för demokratin:

– Satsningarna är ett sätt att till lägsta pris få medborgarnas samtycke till beslut man redan fattat. Man skapar en fernissa av deltagande men tystar ner eventuell kritik mot rådande politik, säger han.

Tahvilzadeh tar ungdomsföreningen Megafonens kritik mot Järvalyftet och utarmningen av servicen i förorten som exempel.

– De porträtterades som en antidemokratisk kraft som ville förstöra för Husbyborna. Min analys var att Megafonen var en av få föreningar som sa att det här är skendemokratiskt. Dialogerna de deltog i för att påverka kunde inte hantera deras perspektiv.

– I själva verket fattas massa beslut som påverkar områdena negativt i slutna rum, säger han.

Gäller din kritik även Stockholms stads demokratisatsningar efter maktskiftet 2014?

– Ja, det här är min grundsyn och analys av de rådande praktikerna.

Ann-Margarethe Livh (V) tycker att Tahvilzadehs kritik passar bättre in på Alliansens demokratiprojekt.

– I Fagersjö var det ju tvärtom. Man hade ingen som helst bestämd uppfattning i förväg. Det är skillnaden mot vad jag kallar ”post it-lapp-demokratin”.

Men ni lägger makten hos stadsdelarna. Hur garanterar du att de inte använder deltagandet till att försöka få stöd för redan genomförda beslut?

– Vi får göra noggranna uppföljningar. Det här är ett försök och det är för tidigt att utvärdera. Skulle det bli så är det inte acceptabelt.

Nazem Tahvilzadeh menar samtidigt att det är för tidigt att bedöma kommunens senaste projekt och ser potential i försöket med medborgarbudget.

– Vad de gjorde är väldigt intressant. Det viktiga är att det blev ett engagemang kring platsen. Att människor interagerar med varandra kan bli en gnista att komma åt svårare frågor, säger han.

Det stora demokratiproblemet i dag är enligt Tahvilzadeh en elitstyrd och alltmer ojämlik stat. Det löses inte med medborgarbudgetar av ”symbolisk storlek”, säger han:

– Men om vi tänker att det just nu pågår hundratals sådana initiativ i Sverige så öppnas rum som skulle kunna användas för att demokratisera.

7,5 procent av medborgarna röstade om den nya mötesplatsen. Hur demokratiskt är det?

– Jag menar att initiativen främst fungerar som komplement till den representativa demokratin. De bidrar inte med bredd och representativitet utan någon form av djup och kvalitet. Då är ett lågt valdeltagande inte någon fara i sig.

Fakta: 

Stadens demokratiarbete

• Alla stadens nämnder och bolag ska undersöka användning av medborgarbudget och dialoger. Budgeten är 60 miljoner. Delaktigheten ska ökas genom t ex uppsökande medborgarvärdar, medborgarkontor och fler föreningslokaler. Skärholmen och Spånga-Tensta ska också göra försök med medborgarbudget under året.

• Unga kan också söka 25 000 kronor för egna demokratiprojekt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Unga drabbas av indragen assistans

Funktionsrörelsen vittnar om ökade avslag på personlig assistans. "De har tagit ifrån mig mina rättigheter", säger 22-åriga Nora Eklöv.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu