• Varje år slängs ungefär 1 200 ton mat i stadsdelarna, ungefär hälften av svinnet kommer från köken och hälften från tallrikarna. Nu ska kökens svinn halveras genom Göteborgsmodellen för minskat matsvinn.
Göteborgs Fria

Nytt recept för mer ekomat i Göteborg

Göteborgs stads mål är att minst 40 procent av livsmedlen i de offentliga köken ska vara ekologiska. Men med begränsade resurser krävs minskade kostnader på annat håll – främst genom mindre matsvinn och mer vegetariskt. Målet är att halvera kökens matsvinn på ett år.

Projektet Lärande hållbara måltider tog fart i Göteborg för tre år sedan, och totalt har 63 olika förskolor och skolor varit involverade. Det senaste året har 16 av enheterna varit i fokus, och projektledare Jonas Dahlin säger att det var ett högst medvetet val att satsa på några få.

– För att verkligen få fram de här goda exemplen kan vi inte jobba brett, utan vi ville ge de ledare som är med på tåget mycket resurser istället.

Resultaten från 2016 pekar tydligt uppåt. Samtliga skolor och förskolor har ökat de ekologiska inköpen markant – en förskola ända upp till 97 procent. Den som köper minst ekologiskt ligger på 65 procent, vilket fortfarande är en bra bit över stadens mål på 40 procent. Men också genomsnittet i staden är redan över 40 procent och Jonas Dahlin säger att det är ett ganska lågt satt mål.

– Man kan tydligt se vad som är möjligt och flera andra kommuner har betydligt högre mål. Det här projektet var också ett sätt att visa upp för politiken och allmänheten att det faktiskt går, och jag tror definitivt att man kan ha ambitiösare mål, säger han och fortsätter:

– Det är inte så att någon enhet får mer pengar för att kunna köpa mer ekologiskt. Det handlar om att blir duktigare på logistik och på att ta hand om det man har. Det handlar om prioriteringar och kunskap.

En av slutsatserna i årsrapporten är att matsvinn måste minska och mer vegetarisk mat serveras för att skolorna därmed ska kunna prioritera om resurser till att köpa ekologiskt.

Just matsvinn är en fråga som har uppmärksammats alltmer de senaste åren och i höstas lanserade staden Göteborgsmodellen för minskat matsvinn. Ungefär 1 000 personer som lagar mat i stadsdelarnas offentliga kök till förskola, skola och äldreomsorg har utbildats i hur matsvinnet ska kunna minska.

– Det handlar om ganska enkla åtgärder som i sig är små men som tillsammans gör skillnad, säger Christina Linnerhag som är projektledare för modellen.

Menyplanering, att använda både rester och råvaror som har blivit över från tidigare måltider, att vara noga med inköp och se över vad som redan finns är exempel, liksom att välja säsongsanpassade råvaror som ofta har bättre hållbarhet och att sänka temperaturen i kylen till fyra grader.

– Man ska också tänka på att inte välja för konstiga rätter utan omtyckt mat. Det behöver inte vara hamburgare och pizza, men att tänka till. En annan sak är att man köper små potatisar, köttbullar och biffar till exempel så att det är lättare att välja rätt mängd på tallriken.

Något av det viktigaste är att allt svinn ska mätas och vägas på samma sätt för att kunna följas upp. Den första större utvärderingen kommer i nästa årsskifte, men också under året kommer utvecklingen att följas. Målet är att matsvinnet som kommer från köken ska ha minskats med hälften från dagens siffra på ungefär 600 ton per år.

– Det handlar inte om att spara pengar, men vi har alltid knapp budget till att köpa in och utföra den verksamhet vi ska. Däremot handlar det om att det vi får över kan användas för att höja kvaliteten, att köpa all den ekologiska mat som politikerna och vi vill och kanske bygga fler tillagningskök, säger Christina Linnerhag.

För projektet Lärande hållbara måltider finns förhoppningen om att bli en permanent verksamhet, som ett slags kompetenscentrum kring frågan. Om det blir så kommer att visas i tilläggsbudgeten om några veckor. Projektledaren Jonas Dahlin säger att de har flera områden att utveckla vidare, inte minst skillnader över staden och hur man ska nå ut till fler.

– Vi har fokuserat mycket på miljö och mat nu, men vi skulle också vilja koppla på hälsoperspektivet. Det finns stora skillnader i livsvillkor mellan stadsdelarna och tillsammans med bland annat elevhälsovård skulle man kunna börja utbilda mer. Det är tydligt att det ser ganska olika ut i den här segregerade staden och då måste vi också försöka hitta olika ingångar till hållbarhet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nytt system för lånecyklar

Förra året var första året sedan Styr & ställ kom till stan som användandet inte längre ökade. Ett nytt system utreds som öppnar upp för större flexibilitet ­– men det dröjer till 2020.

Göteborgs Fria

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu