• Erik Rask är en av de deltagande konstnärerna i projektet Gränsland. Hans anmoder Anna Olsdotter blev avrättad 1810. Eriks konstverk utgår från märkdukar som funnits i hans släkts ägo och som broderats av Annas barnbarnsbarn.
  • – Vi samarbetar vi med Amnesty för att vidga samtalet om dödsstraffet, säger Desiree Kjellberg, intendent på Sveriges Fängelsemuseum, som tillsammans med Region Gävleborg står bakom projektet Gränsland, mellanrum, avgrunder.
  • En av de dukar som Erik Rask har broderat och som ska placeras på platsen där hans anmoder blev avrättad. Foto: Erik Rask
Fria Tidningen

Konstprojekt väcker debatt om dödsstraff

I konstprojektet Gränsland, mellanrum, avgrunder utforskar konstnärer historiska avrättningsplatser i Gävleborgs län. En av de medverkande konstnärerna är Erik Rask.

Den sista avrättningen som genomfördes i Sverige ägde rum 1910. Fram till 1876 utfördes avrättningarna offentligt, ofta på en höjd vid en korsväg, för att så många som möjligt skulle kunna ta del av händelsen.

Avrättningarna skedde främst genom halshuggning med bila. Om det var en kvinna som mötte döden blev kroppen bränd efteråt medan männens kroppar antingen blev styckade efteråt och uppsatta på stegelhjul eller begravda på avrättningsplatsen.

Många har inte kunskap om den här mörka delen i vår historia, trots att det endast är några generationer tillbaka.

Platserna där avrättningarna ägde rum är heller inte kända för allmänheten. Sex avrättningsplatser i Gävleborgs län ska nu få en konstnärlig gestaltning för att uppmärksamma dessa glömda kulturhistoriska platser. Tanken är att platserna även ska utmärkas med minnesmonument.

I Sverige avskaffades dödsstraffet 1921, men i många länder är det fortfarande vanligt med dödsstraff.

– Vi har många medborgare som kan vittna om hot, förföljelse och dödstraff i vår tid. I projektet samarbetar vi med Amnesty för att vidga samtalet om dödsstraffet, säger Desiree Kjellberg, intendent på Sveriges fängelsemuseum, som tillsammans med Region Gävleborg står bakom projektet Gränsland, mellanrum, avgrunder.

Trots att det enbart är drygt hundra år sedan vi avskaffade dödstraffet vet många i dag inte varför det avskaffades.

– Vi behöver se att det svenska kulturarvet även innehåller mörkare sidor och att människor har kämpat för det vi ser som självklart i dag. Vi behöver tala om vad ett samhälle med statligt våld och offentliga avrättningar gör med befolkningen och att det även gäller Sverige för inte så länge sedan, betonar Desiree Kjellberg.

Sju konstnärer har fått i uppdrag att skapa platsspecifika konstnärliga gestaltningar på tre avrättningsplatser i Gästrikland och tre i Hälsingland. Erik Rask är en av konstnärerna och för honom blev uppdraget genast personligt. Den egna släkthistorien rymmer nämligen ett mörkt kapitel.

1820 blev Anna Olsdotter avrättad genom halshuggning och efteråt brändes kroppen. Brottet hon misstänktes för var mord.

– Anna var min anmoder och när jag fått reda på detaljerna i släkthistorien var det självklart för mig att utgå från detta i mitt projekt, säger Erik Rask.

Efter att ha grävt i släktböcker, tidningsarkiv och domstolsbeslut är Erik Rasks bild av historien den att hans anmoder dömdes utan bevisning.

Anna Olsdotter levde i ett generationsboende och hade sin svärfar under samma tak. Denne och Annas man var i ständigt bråk med varandra. Både Anna och hennes man greps efter det att svärfadern hittats död, förmodligen förgiftad av arsenik.

– Hon nekade till brottet. Efter ett tag tror jag hon insåg att det inte fanns någon väg ut ur situationen. För sina barns skull erkände hon, annars var risken att båda föräldrarna dömts.

Hur har det varit för dig att nysta i den här historien?

– Det har fått mig att fundera över orättvisan i att bli dömd utifrån bristfällig bevisning och även lett till existentiella funderingar. Att Anna gav sina barn en chans att växa upp genom att offra sig påverkar mig personligen då det är hennes barn som jag härstammar ifrån. Frågan om dödsstraffets avskaffande är också något som länge engagerat mig.

I slutet av mars ska Erik Rask färdigställa sitt konstverk på platsen där Anna Olsdotter avrättades. Han har lyckats lokalisera platsen där bränningen av kroppen ägde rum.

– Genom att gå tillbaka till tidningsartiklar från slutet av 1800-talet har jag kommit fram till att hon blev avrättad på en berghäll som ligger i närheten av Gustav III:s landsväg. Det kändes andäktigt att gå runt på denna plats och att nu kunna installera mitt verk där.

Verket som Erik Rask arbetar med har koppling till ett annat rättsfall, som handlade om en adelskvinna vid namn Mätta Charlotta Fock. Hon anklagades för att ha dödat sin man och sina barn och avrättades för detta brott 1810.

Hon ville överklaga sin dom till kungen men hade inte tillgång till papper och penna. Hon använde istället delar av sina kläder och broderade en klagoskrift med korsstygn. Broderiet finns i dag bevarad på Nordiska museet.

– I mitt verk kommer jag att utgå från märkdukar som funnits i min släkts ägo och som broderats av Annas barnbarnsbarn. Jag använder samma typsnitt när jag broderar ett antal dukar med texter ur domen mot Anna Olsdotter. Dukarna ska sedan placeras ut runt avrättningsplatsen.

Dukarna kommer vara utsatta för väder och vind. Efter utställningstiden ska Erik samla ihop vad som är kvar av dukarna och försöka sammanfoga delarna till en större duk. Det blir till ett slags bild över det historiska minnet och vad som krävs för att viktiga saker i vår historia ska kunna hållas levande.

Projektet Gränsland, mellanrum, avgrunder har som ambition att uppmärksamma glömda kulturhistoriska platser, men även att problematisera användandet av dödsstraff i andra delar av världen.

Tidigt i projektet presenterade konstnärerna sina tankar om sina konstnärliga gestaltningar. Under denna seminariedag deltog även Åsa Jacobs, gruppledare för Amnesty International i Gävle.

– Det är viktigt för oss att påminna om att det som skedde i Sverige för drygt hundra år sedan fortfarande pågår i många länder, säger Åsa Jacobs.

Är det här konstprojektet ett bra sätt att uppmärksamma dödsstraffet?

– Absolut, det är viktigt att frågan belyses, speciellt i en tid då många återigen börjar höja rösten för att införa strängare straff. Det är positivt att flera länder har avskaffat dödsstraffet, samtidigt kunde vi 2015 se en ökning av antalet avrättningar i världen, säger Åsa Jacobs.

Erik Rask säger att projektet har varit givande och att det väckt många tankar.

– Det har varit väldigt lärorikt. Jag fick tillsammans med de andra konstnärerna ta del av en föreläsning där en man från Iran berättade om användandet av dödsstraffet där.

Att dödstraffet är politiskt och handlar om maktfrågor är något som Erik Rask vill lyfta med sitt verk. Han berättar att innan Anna Olsdotter dömdes till döden för mord även var anklagad för framkallande av missfall, ett brott som även det kunde leda till dödsstraff.

– Anna var en människa som var helt utlämnad i maktens händer. Jag hoppas att mitt verk kan skapa en känsla av hur det var att leva som en utsatt och fattig kvinna på den tiden. Kanske kommer betraktaren av mitt verk också att börja reflektera över hur dödsstraffet används i dag, säger Erik Rask.

Fakta: 

De övriga konstnärerna i projektet är Nadine Byrne, Nina Svensson, Conny Karlsson Lundgren, David Larsson, Anna Asplind och Sebastian Mügge.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Västkustblues som går hem i Frankrike

Bror Gunnar Jansson är mer känd som artist i Frankrike än i hemstaden Göteborg. Två nya skivor och en massiv turné är sättet att få nya lyssnare att fastna för hans alternativblues.

Fria Tidningen

Queer filmhelg på Konsthallen

Konstnären och curatorn Anna Linder presenterar ett filmprogram under rubriken Queer Moves. Dessutom passar hon på att premiärvisa sin egen film Spermahoran.

Göteborgs Fria

Konstprojekt hyllar det fria ordet

På onsdag avtäcks Esther Shalev Gerz konstverk på Mölndals stadsbibliotek. Konstverket är en del av projektet Smittande oro och mod.

Göteborgs Fria

Artotek ger ombyte på väggarna

Låna hem konst precis som du gör med böcker på biblioteket. Konstnären Hans Carlsson driver ett artotek som nu tillfälligt öppnar i Mölnlycke.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu