Avliva myten om ekomat
Sverige behöver inte dyra och ineffektiva ekosubventioner. Istället är riktade miljöåtgärder och satsningar på vegetabilisk mat rätt väg att gå, skriver Jonas Paulsson, Köttfri måndag.
I regeringsförklaringen 2014 tillkännagav statsminister Stefan Löfven (S) en satsning på ekologisk mat. Just nu är intresset för ekologisk mat mycket stort inom svensk offentlig verksamhet.
Uppsala kommun har som mål att all mat i kommunens verksamhet ska vara ekologisk inom en tioårsperiod. Många andra kommuner har liknande mål. Det är fel väg att gå. Samtidigt finns en annan stark utveckling som inte uppmuntras av regeringen, nämligen att fler och fler svenskar väljer att äta vegetabiliskt. För folkhälsan, miljön, klimatet och statskassan är det mycket bättre med riktade miljöåtgärder och satsningar på vegetabilisk mat. Dessa åtgärder är i linje med FN:s mål för en hållbar utveckling och Stockholm International Water Institutes rekommendationer.
Annons
Det mesta som odlas i Sverige är djurfoder och det importeras stora mängder kraftfoder från Brasilien som orsakar skövling av regnskog. Förutom sjukdomar leder den höga köttkonsumtionen till många svåra miljöproblem.
Den globala skogsskövlingen beror till största delen på jakten efter ny odlingsmark, som i huvudsak orsakas av den ökande köttkonsumtionen. Världens skogar håller på att krympa från 30 till 22 procent av jordklotets totala landyta enligt en studie av forskare vid Princeton University som publicerats i Public Library of Science. Och FN-rapporten Livestock’s Long Shadow framhåller djurhållningen som en av de största miljöbovarna vad gäller jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, försurning och luftföroreningar.
Det är allvarligt att ekologiska livsmedel tillskrivs egenskaper som de faktiskt inte har. När landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) berättar om regeringens livsmedelsstrategi i en film på regeringens hemsida kopplar han ihop ekologiska livsmedel och hälsa. Även Miljöpartiets miljö- och jordbrukspolitiska talesperson, Stina Bergström, hävdar på SVT Opinion att allt fler forskningsrapporter visar på hälsofördelar med att äta ekologisk mat. Det stämmer inte med etablerad vetenskap. Forskning visar att ekologiska livsmedel varken är hälsosammare, minskar näringsläckage till våra vatten eller reducerar utsläpp av växthusgaser.
För tre år sedan släpptes rapporten Ekologisk produktion och klimatpåverkan, av EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet. Bakom rapporten står forskarna Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad. Enligt rapporten dras det ekologiska jordbruket i Sverige med samma problem som det konventionella, nämligen en övervikt av animalieproduktion. Faktum är att cirka 90 procent av den ekologiska åkerarealen används för foderproduktion för huvudsakligen mjölkprodukter och nötkött. I rapporten konstaterar man även att livscykelanalyser inte visar på någon skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk och konventionell mat. Amerikanska Physicians committee för Responsible Medicine, med 12 000 läkare som medlemmar, informerar på sin hemsida om att animalier, oavsett hur de producerats, ökar risken för många allvarliga sjukdomar. Organisationen understryker att ekologiska animalier inte innebär en minskad risk för sjukdomar. De nordiska näringsrekommendationerna gör ingen koppling mellan ekologisk mat och hälsa. Livsmedelsverket föreslår en minskad animaliekonsumtion och mer frukt och grönt på svenskens tallrik och gör ingen rekommendation av ekolivsmedel för hälsans skull.
Världscancerfonden är inne på samma linje. Sverige behöver inte dyra och ineffektiva ekosubventioner. För klimatet spelar det ingen roll om vi väljer ekologiskt eller inte. Jordbrukspolitik och miljöpolitik bör baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. I Sverige i dag är så inte fallet utan stora summor skattepengar används för att främja en odlingsform som inte är baserad på vetenskap. Det är allvarligt då pengarna istället hade kunnat användas till att säkra resurser och kvalitet inom exempelvis vård, skola och omsorg. Satsa på riktade miljöinsatser och växtbaserad matproduktion istället för ekosubventioner.