Krönika


Mariam Carlsson Kanyama
Landets Fria

Monsantotribunal utvecklar internationell miljörätt

Den 14–16 oktober hölls Monsantotribunalen i Haag, en folkdomstol mot kemiföretaget Monsanto för miljöbrott, kränkningar av mänskliga rättigheter och ekocid.

Den 14–16 oktober hölls Monsantotribunalen i Haag, en folkdomstol mot kemiföretaget Monsanto för miljöbrott, kränkningar av mänskliga rättigheter och ekocid. Tribunalen hölls dels för att uppmärksamma de skador på miljö, djur och människor som Monsanto orsakat, och dels för att visa hur illa rustade gällande rättsnormer är när det gäller omfattande skador på livsmiljöer.

Under tribunalen hördes vittnesmål från allt från franska, danska och indiska jordbrukare, till forskare som berättade om Monsantos smutskastningskampanj av forskning. Advokater företrädande de som blivit förgiftade av Monsantos bekämpningsmedel beredde också starka redogörelser.

Frågan om Monsanto gjort sig skyldig till ekocid var en av Tribunalens huvudfrågor och ingick i slutpläderingen. Parallellt med ekocidrörelsen, som i stor utsträckning drivs av jurister, växer också rörelsen för naturens rättigheter, även i Europa. Naturens rättigheter handlar om att se naturen som ett rättssubjekt och tvingar tanken bort från en antropocentrisk världsbild. Den rörelsen har bland annat ursprung i latinamerikanska ursprungsbefolkningars kosmologi och framgångarna för naturens rättigheter är även ett resultat av deras kamp.

I landet lagom Sverige, som självutnämner sig till föregångare i miljö och mänskliga rättigheter, hamnar frågor som ekocid och naturens rättigheter onödigt i periferin. I Haag var jag nästan den enda från Skandinavien. Precis som den svenska självbilden har en blind fläck när det kommer till rasism finns en självgodhet i miljöfrågor, kanske även från civilsamhället. Det finns en ovilja att diskutera villkoren för Sveriges egen ursprungsbefolkning, samerna, och den exploatering som sker av Sápmi. Från politiskt håll hänvisas till ”affärsmässiga” grunder gällande Vattenfalls försäljning av kolkraftverken i Tyskland och Sveriges internationella klimatåtaganden får stå tillbaka. Inte konstigt då att Magnoliamålet, Sveriges första klimaträttsfall, stämt staten i samma anda som organisationen Urgenda gjorde i Nederländerna 2015.

Monsanto var inte med i Haag utan hälsade att Tribunalen var en ”kangaroo court”; ett bekvämt avfärdande. Francoise Tulkens, en av domarna i Tribunalen och vice ordförande för Europadomstolen, förklarade under Tribunalen att civilsamhället måste bidra till att internationell rätt utvecklas och inkluderar ekocid, och hänvisade till hur liknande rådgivande tribunaler spelat roll för annan rättsutveckling. Utlåtande från Tribunalen meddelas den 10 december.

Fakta: 

Mariam Carlsson Kanyama är aktiv i nätverket End ecocide on earth och den svenska ekocidrörelsen.

Ekocid kan beskrivas som livsmiljöförstörelse med en omfattning i paritet med folkmord. Ekocidrörelsen arbetar för att ekocid, genom ett tillägg till Romstadgan, ska bli föremål för Internationella brottmålsdomstolen.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu