”Skolgång väcker hopp om en väg ut ur fattigdomen”
Göteborgs kommun erbjuder skolgång åt barn till utsatta EU-medborgare som vistas i staden. I det beslutet går kommunen mot strömmen och regeringens utredning.
– Jag tycker att vi har landat rätt i den här frågan, säger kommunalrådet Marina Johansson (S).
Under två dagar i förra veckan samlades politiker och representanter för hjälporganisationer runt om i landet i Smyrnakyrkan för att diskutera frågor kring utsatta EU-medborgare.
Extra intressant ur ett Göteborgsperspektiv var uppföljningen av beslutet kommunen fattade för ungefär ett år sedan, där rätten till skolgång för barn till utsatta EU-medborgare som vistas i kommunen slogs fast.
Göteborgs kommun gick i den frågan mot strömmen. I majoriteten av Sveriges kommuner är rätten till skolgång för dessa barn långt ifrån självklar. Barnminister Åsa Regnér, S, menade då att det inte var bra för barnen att gå tillfälligt i svenska skolor och ville prioritera insatser för att få de berörda barnen i skola i sina hemländer. Det är en åsikt som tidigare i år fick understöd när regeringens nationella samordnare för utsatta EU-medborgare lade fram sin rapport Framtid sökes. I rapporten rekommenderade han att inte låta barn som vistas här tillfälligt gå i skola.
Men Göteborgs kommun väljer alltså en annan väg.
– Det är så vi tolkar barnkonventionen, att alla barn har rätt till skolgång, säger kommunalrådet Marina Johansson, S, som är ansvarig för sociala frågor i Göteborgs stad.
Marina Johansson deltog under konferensen i ett panelsamtal där Göteborgs vägval diskuterades.
– Jag tycker att vi i Göteborg har landat rätt i den här frågan. I det får jag understöd av jurister som vi diskuterat med när vi utvärderat effekterna av handlingsplanen för utsatta EU-medborgares barn, säger Johansson.
En av farhågorna som motståndare till skola för dessa barn framhåller är att det kommer att locka föräldrar hit med sina barn. Har ni märkt av någon ökning?
– Nej, inte alls. Egentligen är det inte en stor fråga. Det rör sig om ett tjugotal barn som går i kommunala skolor. Vi har utvärderat det med rektorerna och det har inte inneburit några problem.
Ytterligare ett argument mot skolgång är att det rycker upp barnen ur deras sammanhang. Att det är bättre att verka för att de går i skola i sina hemländer. Hur ser du på det?
– Ska vi någon gång försöka bryta utanförskapet är bra skolgång för barnen nyckeln. Det vi sett, och fått rapporter om från Räddningsmissionen som jobbar med barnen som går i våra skolor, är att möjligheten att tillfälligt gå i svensk skola väcker ett hopp hos barnen om att komma ut ur fattigdomen. Det ökar viljan att gå i skola och utbilda sig när de återvänder hem.
Slutsatsen hittills är alltså att Göteborg inte ser någon anledning att följa rekommendationerna i regeringens rapport i frågan om utsatta barns skolgång. Då bör nästa steg rimligen vara att istället försöka påverka övriga landet att följa Göteborgs exempel, och Ulrika Falk från Göteborgs räddningsmission hoppas att just konferensen är ett sätt att påverka.
– Vi har över 300 deltagare från hela landet. Många från civila hjälporganisationer. Kan de ta med sig de erfarenheter vi har gjort här, att det enbart har varit positivt att låta dessa barn gå i skola, så kan de påverka politiker och tjänstemän i sina kommuner.
– Det är en mänsklig rättighet för barn att gå i skola. De barn vi mött här har knappt haft någon erfarenhet alls av skolgång tidigare. Vi har i vårt uppföljande arbete sett att när de har gått i skola här fortsätter de i stor utsträckning med det när de återvänder hem, fortsätter Falk.

