• Göran Hjort är civilingenjör, organisationskonsult, pedagog samt författare till böcker som ”Permaekonomi – När pengar gör mest nytta”, och ”Agenda 2030 – Mål och medel för hållbarhet”.
Landets Fria

Han visar vägen till permaekonomi

Göran Hjorts tankar om permaekonomi bygger på permakulturens principer där kretsloppet står i centrum. Han efterlyser en hållbar ekonomi som bygger på medväxt istället för tillväxt.

Den första frågan som den som vill starta ett företag eller tillverka en produkt borde ställa sig är: varför ska jag göra det här? Behövs det? Det menar Göran Hjort, författare till boken Permaekonomi när pengar gör mest nytta.

– Egentligen har vi allt redan. Allt nytt är bara grädde på moset för att vidmakthålla den ekonomiska tillväxten. Det vore en sak om vi bara tillfredsställde våra behov, men nu tillfredsställer vi också våra begär. Måste jag hela tiden öka antalet prylar och resor, eller är livet jag lever tillräckligt?

Göran Hjort har myntat begreppet permaekonomi för att beskriva en ekonomi som istället utgår ifrån permakulturens principer som mångfald, små enheter, effektivt utnyttjande av energi, funktioner som kompletterar varandra samt fungerande, miljöanpassade kretslopp.

– Det handlar om att skapa en samhällsetik där kretsloppsprincipen ska vara bärande för allt vi gör.

Under lång tid har samhället dominerats av en linjär ekonomi där råvaror tas från naturen och förädlas till produkter som sedan förbrukas och slängs. Istället behöver vi sluta kretsloppen så att vi inte skapar avfall eller restprodukter som naturen inte kan ta hand om, menar Göran Hjort.

Innehållet i alla varor och produkter behöver återvinnas och återanvändas. Energin ska tas ifrån förnybara källor, råvaror bara tas i den takt som naturen kan återskapa dem och allt ska vara biologiskt nedbrytbart.

– Vi måste efterlikna naturen, där kretsloppet har fungerat i miljontals år.

Ett annat nyckelbegrepp är ansvar. En permaekonomi förutsätter ett mer etiskt samhälle där varje individ känner ett ansvar inte bara gentemot sina närmaste utan även inför allt levande och kommande generationer.

Grunden i permaekonomi är samma som den cirkulära ekonomi som allt fler talar om. På EU-nivå definieras cirkulär ekonomi som en ekonomi där avfall elimineras. Produkter ska kunna användas igen, återvinnas eller i sista hand återgå till naturen utan att skada den.

Men Göran Hjort har också lagt till begreppet medväxt. Med det menar han att vi vare sig växer på eller av varandra, utan tillsammans. Att klyftorna mellan rika och fattiga minskar så att alla får ett värdigt liv. Ekonomin ska vara stabil och resurser fördelas rättvist både mellan och inom länder. Fokus ligger på livskvalitet och förnöjsamhet, liksom demokratiska värden som delaktighet och mänskliga rättigheter. Målet är ett rättvist, solidariskt och ekologiskt hållbart samhälle.

– I permaekonomin är det inte fokus på ekonomisk tillväxt utan på kvalitet istället för kvantitet. Vi ska ha en tillväxt av livskvalitet, förströelsemöjligheter, vila – allt som du i dag tar för givet att du ska kunna unna dig.

Han tänker sig inte att permaekonomin är ett nytt system, utan snarare tar tillvara det bästa från befintliga modeller som marknads- och planekonomi.

– Jag säger inte att marknadsekonomin är förkastlig. Den är bra när den fungerar.

Vilket den inte gör i dag, menar Göran Hjort. Han använder begreppet spelekonomi för att beteckna systemet där pengar investeras i pengar genom spekulation i exempelvis valutor och diverse finansiella produkter.

– 95 procent av de pengar som finns omsätts i den här parasiterande ekonomin där de inte gör någon nytta. Det är ett tillväxtspel som kräver ett ständigt tillflöde av pengar. Hela vår ekonomi är en låneekonomi.

En av motorerna i den här utvecklingen är de stora affärsbankerna, menar Göran Hjort. Eftersom de lyder under aktielagen är de tvungna att maximera utdelningen till sina aktieägare. Deras främsta syfte är alltså att tjäna pengar.

– I framtiden behövs medlemsbanker och sparbanker som är till för folks behov. Att ha privatägda banker är katastrof. Det första man borde göra är att ompröva affärsbankernas roll men det är få politiker som vågar.

Än så länge rullar alltså utvecklingen på med ekonomisk tillväxt som främsta mål. Men det kommer inte att hålla i längden, enligt Göran Hjort.

– Ekonomisk tillväxt innebär att vi tär på jordens resurser allt mer. Eftersom jorden är begränsad kan det inte fortsätta hur länge som helst, det blir stopp.

Han tror att något slags kollaps är nödvändig för att få till en reell förändring.

– Tecknen som syns i dag leder inte till några radikala grepp. Egentligen är politikernas huvuduppgift att formulera samhällsetiken, men i dag putsar de bara på det som redan finns.

Hur kan vi då uppnå en mer hållbar ekonomi? Göran Hjort tänker sig att det ska vara en evolutionär process som börjar med att ett antal eldsjälar har en vision. Det startar ett ifrågasättande som leder till att nya mål formuleras.

Bland det viktigaste menar han är att förändra bankväsendet. Det handlar exempelvis om att förstatliga kommersiella banker, förbjuda skatteparadis, sanera fondernas derivat och finansiella instrument samt ge offentliga aktörer som Finansinspektionen i uppdrag att utveckla ett nytt regelverk.

Det krävs också större kunskaper om hur ekonomi fungerar, att ledare inom politik, näringsliv och civilsamhälle agerar etiskt och ansvarsfullt samt att ekonomisk girighet begränsas, menar han.

– Det är vi människor som är orsaken till det här och det är vi som måste lösa det.

Fakta: 

15 oktober föreläser Göran Hjort om permaekonomi på Ecotopia på Österlen.

Läs mer om EU och cirkulär ekonomi på www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/E...

Boktips från Göran Hjort

Rob Dietz och Dan O’Neill – Enough is enough

David Jonstad – Kollaps

Katrine Kielos – Det enda könet

Tim Jackson – Välfärd utan tillväxt

Eva Alfredsson och Anders Wikjman – The inclusive green economy

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Börja året med en kurs

Vill du bli självhushållare, starta odlingsföretag eller bygga tiny houses? Vi tipsar om vårens folkhögskolekurser.

Landets Fria

Omställningsskola gör succé

Det har blivit en lyckad start för Holma folkhögskola – Sveriges första folkhögskola med omställningsprofil.

Landets Fria

© 2022 Fria.Nu