• Iman Al-Ghafari från Syrien är doktor i engelsk litteratur och författare. Hon skriver även poesi och noveller och målar samt har översatt en del av Sylvia Plaths verk till arabiska.
Landets Fria

Syrisk forskare får fristad i Sigtuna

Sigtunas nya fristadsförfattare Iman Al-Ghafari har länge kämpat för att synliggöra lesbiskhet i Syrien och arabvärlden. Snart kommer hennes bok om mediernas och litteraturens roll i att piska upp homofobi.

– Att skriva är mitt enda sätt att göra motstånd och överleva.

Det slår forskaren, författaren och Sigtunas nya fristadsförfattare Iman Al-Ghafari fast i en mejlintervju med Landets Fria.

Som professor på Institutionen för engelskt språk och litteratur vid Tishreenuniversitetet i Syrien lyfte hon gärna fram genusfrågor och lesbisk litteraturkritik. Detta och det faktum att hon är öppet lesbisk ledde till orättvisor och förföljelse både privat och akademiskt, menar hon.

– Att bli ett talande subjekt kräver att du ständigt trotsar den dominerande makten och helt struntar i de rådande socialpolitiska reglerna. Men denna modiga handling kräver sitt pris.

Enligt Iman Al-Ghafari finns det varken tillräckligt med utrymme eller kanaler för att uttrycka sina åsikter fritt i Arabvärlden. Dessutom väljer de flesta homosexuella att inte komma ut ur garderoben eftersom de är rädda för förföljelse. Därmed lever du som lesbisk antingen i ett slags självpåtagen exil i ditt land, eller utomlands.

2011 tvingades hon själv att lämna Syrien.

– Förutom kriget började situationen bli för skrämmande och osäker för mig. Kriget som bröt ut i Syrien var faktiskt det jag var minst rädd för vid den tiden.

Sedan början av juli är hon fristadsförfattare i Sigtuna och innan dess var hon gästforskare vid Amsterdams forskningscenter för genus och sexualitet i Nederländerna. Både som forskare och författare skriver hon ofta om jakten på en lesbisk identitet och homosexuellas osynlighet i arabiska länder och i litteraturen. Denna osynlighet yttrar sig i avsaknaden av öppna homosexuella samtal i offentligheten.

– Generellt sett accepteras inte det här temat i de flesta arabiska samhällen, eftersom det dekonstruerar många tabun. Homosexualitet tolereras delvis så länge som homosexuella är diskreta med sitt privatliv och sina känslor för det egna könet. Varje försök till synliggörande kan ses som ett ifrågasättande av det socialpolitiska systemet och kan leda till förföljelse. Att försöka öppna garderoberna i arabisk kultur och litteratur möter alltså många begränsningar.

Just nu håller Iman Al-Ghafari på att avsluta arbetet med sin bok Lesbian issues in Middle-Eastern cultures: between theory and practice (Lesbiska frågor i Mellanösterns kulturer: mellan teori och praktik). Fokus ligger på mediernas och litteraturens roll i att piska upp homofobiska stämningar i länder i Mellanöstern, och mer allmänt på synen på lesbiskhet i arabiska och muslimska kulturer. Teoribildning kring lesbiska frågor är ingen lyx utan en nödvändighet, menar hon. I boken utvecklar hon sin teori kring lesbiskhet, själen och kroppen där hon menar att lesbiskheten är mer än bara praktisk handling – den är en del av själen.

– Varje definition som utgår ifrån praktiker förminskar subjektiviteten till bara ett beteende eller en sexuell handling utan att undersöka vår dolda själ. Min studie är ett försök att avslöja den heterosexuella blickens ursprung och hur den formas av upprepningar av missförstånd. Dessa reglerar den offentliga opinionen och dämpar varje försök att hävda en självständig lesbisk subjektivitet som har andra prioriteringar, etik, krav och politik.

Situationen för hbtq-personer i Syrien ser helt annorlunda ut än i Sverige eftersom bilden av sexuell identitet är annorlunda, berättar Iman Al-Ghafari. Sexualiteten ses inte som en identitet som behöver synliggöras och accepteras, utan som praktiska handlingar som mainstreamkulturen bör dölja och förneka.

– De flesta arabiska författare oavsett kön tänker sig lesbiskhet som en påtvingad sexuell praktik som beror på sexuellt förtryck i instängda kulturer. Om lesbiskheten blir omskriven, ses den oftast som ett sätt att tillfredsställa sexuella begär när män saknas.

Den feministiska kampen i Syrien och andra arabländer är dessutom främst fokuserad på heterosexuella kvinnors rättigheter.

– Jag anser att situationen för lesbiska kan vara värre än för homosexuella män, eftersom de lider både av att vara kvinnor i ett patriarkalt samhälle och av att vara tystade homosexuella i ett heterosexuellt samhälle.

Behoven av förändring är stora i Syrien, men först av allt måste det bli fred, betonar Iman Al-Ghafari. Många lagar behöver förändras, men för sann jämlikhet räcker det inte med lagar.

– Jämlikhet måste bli en del av de dominerande strukturerna, åsikterna och värderingarna i alla samhällen såväl som i människors dagliga liv. Jämställdhet och lesbiska rättigheter kan aldrig uppnås så länge människor stödjer sig på historiska texter eller motsägelsefulla religiösa ståndpunkter för att se huruvida de har rättigheter.

Att få en fristad i Sigtuna betyder mycket för Iman Al-Ghafari och hon menar att fristadsprogrammet gör en viktig insats för skribenter som har hotats till livet.

– För mig är det en lättnad att kunna komma till rätta i en säker och stödjande miljö och att åtnjuta den litterära och akademiska frihet som författare och forskare ges. Jag skulle vilja tacka Icorn och Sigtunastiftelsen för deras stöd och jag hoppas göra min vistelse i Sverige produktiv inom kunskapsfältet.

Dessutom hoppas hon förändra livet till det bättre för kvinnor och lesbiska runt om i världen.

– Min åsikt är att jämställdhet mellan könen aldrig kan bli verklighet om det finns platser i världen där kvinnor i allmänhet och lesbiska i synnerhet utsätts för diskriminering. Det här är inte en lokal kamp – den är global. Trots att mitt fokus ligger på Syrien och Mellanöstern ser jag inte regionen som avskild från resten av världen. Fram-över vill jag bredda mitt fokus och försöka att skapa ett nytt globalt samtal som kan hjälpa lesbiska studier och jämställdhet i hela världen.

Fakta: 

Fristadsprogrammet

Sverige är med sina 12 fristäder och 4 fristadsregioner det land i världen med flest fristäder för hotade konstnärer. Under 1–2 år står fristaden för boende och uppehälle för konstnären som också ska integreras i det lokala kulturlivet. Fristäderna ingår i det internationella nätverket Icorn.

Källa: Kulturrådet

Reflections

I loved freedom that she became part of me.

I once asked her why are you so lonely?

”My female lovers are behind walls and bars”, she said.

I usually look at the mirror and ask myself:

”Why cannot I have a place in my motherland?”

I wait and wait, but no answer I get,

And the war had not been over yet.

Freedom is so charming,

Some men wanted to marry her, or bury her

She refused to stay in their prisons or graves.

So she lived alone on her own terms.

Afraid of her, they said:

”Her charm needs to be controlled”.

They denied her existence in the first place,

Then they waged a bloody war in her name;

And they challenged her lovers,

while beating them on their heads:

”Is this the freedom that you seek?”

I turn the mirror away from their hateful scene, and I write:

My freedom is more loving and peaceful than you think.

Far in the distance, a wounded child cries:

”I will tell God everything”.

Iman Al-Ghafari skrev den här dikten den 25 augusti inför Sigtuna litteraturfestival den 26–28 augusti där hon också framförde den.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Museet ska bli mindre vitt

Konstprojektet The white house vill bredda synen på vad som ingår i Västerbottens kulturarv och ge plats för fler berättelser.

Landets Fria

De lyfter lesbiskt liv på landet

Pride

Nätverket Lesbisk landsbygd lyfter med sina foton fram en sida av landsbygden som det oftast är tyst om: den queera och lesbiska.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu