Protester slås ner i Zimbabwe
Minst 50 demonstranter skadades och ett 60-tal personer greps när polisen slog ner en regeringskritisk demonstration i Harare på fredagen. Nu kallar oppositionen till nya protester mot Robert Mugabes auktoritära styre.
Trots att fredagens oppositionella manifestation sanktionerats av landets högsta domstol möttes den av tårgas och vattenkanoner. Bakom manifestationen stod National electoral reform agenda (Nera), en bred koalition av oppositionella partier som kräver att nästa val, som är planerat till 2018, tidigareläggs och att internationella valobservatörer tillåts övervaka valet.
Minst 50 personer uppges ha skadats i sammandrabbningarna och polisen anklagas för övervåld. Kravallerna som följde polisingripandet uppges vara de värsta i Harare sedan upproret år 1998.
På måndagen ställdes ett 60-tal personer, inklusive protestledaren Promise Mkwananzi och den kända frilansjournalisten James Jemwa, inför rätta anklagade för våldsamheter i samband med demonstrationen.
Fredagens demonstration var den senaste i raden av protester mot landets 92-åriga president Robert Mugabe som har styrt landet med järnhand i 36 år. Missnöjet med Mugabe har eldats på av en segdragen ekonomisk kris som fördjupats av en utbredd torka och av regimens förtryck av all form av opposition.
– Dåligt styre, bristande förvaltning och utbredd korruption har drivit folk ut på gatorna, säger Dewa Mavhinga från Human rights watch till nyhetssidan Voice of America (VOA).
– Tyvärr har inte regeringen mött missnöjet med åtgärder för att komma till rätta med problemen. Istället har man valt att våldsamt slå ner protesterna vilket ytterligare förvärrar människorättssituationen.
Trots repressionen kallar oppositionen till nya protester. På onsdag uppmanas zimbabwier att stanna hemma från jobbet. Generalstrejken anordnas av proteströrelsen Tajamuka Sesijikile, som har gett Mugabe ett ultimatum om att avgå senast den 31 augusti för att undvika ett storskaligt uppror. En liknande aktionsdag hölls i början av juli och uppges vara den största generalstrejken sedan självständigheten 1980.
Och på fredag planerar Nera-koalitionen en ny demonstration. Oppositionsledaren Morgan Tsvangirai, vars parti Rörelsen för demokratisk förändring (MDC) ingår i koalitionen, menar att det zimbabwiska folket har fått nog av Mugabes totalitära styre och den ekonomiska krisen.
– Folket måste fortsätta visa sin ilska mot sakernas tillstånd och det är glädjande att se zimbabwierna börja säga att nu är nog, sade han vid en presskonferens på fredagen, rapporterar Africa News Agency.
President Mugabe lovar dock att sätta stopp för ett folkligt uppror och beskyller oppositionen för att vara amerikanska agenter.
– De tror att något som liknar den Arabiska våren kan ske här, men det kommer inte att hända, sa Mugabe i ett tal i statstelevisionen på fredagskvällen.
Vad protesterna kommer att leda till beror mycket på om rörelsen sprids till landsbygden där två tredjedelar av landets befolkning bor och stödet för Mugabe är väldigt starkt. Den politiska analytikern Maxwell Saungweme tror att protesterna har potential att utvecklas till ett storskaligt uppror.
– Envåldshärskare kämpar mot förändring med alla tillgängliga medel. Men historien i Libyen, Egypten, och även Zimbabwes egen befrielsekamp, visar att inget kan stoppa en idé vars tid är kommen, säger han till den zimbabwiska nyhetssidan Daily News.
– Regimen lever tyvärr i förnekelse. Förändringens tid är har och ju snarare de inser det desto bättre. Annars kommer de åka ut på samma sätt som många andra regimer har gjort.
Ciara Aucoin, forskare vid säkerhetsinstitutet ISS i Pretoria, är dock försiktigare i sin analys.
– Det återstår att se om vi är vid brytpunkten. Mycket beror på hur regimens repression påverkar rörelsen, om det avskräcker eller eggar folk att ta till gatorna, säger hon till VOA.
Ciara Aucoin menar att den ekonomiska krisen kan bli avgörande för utvecklingen i landet.
– Till följd av det enorma budgetunderskottet har staten svårt att betala polisens löner. Om protesterna fortsätter och poliserna inte får lön kan det bli svårt att hålla ordningen.
Huvudaktörerna
Robert Mugabe: Ledare för marxist-leninistiska Zanu-PF under befrielsekriget på 1970-talet och Zimbabwes ledare sedan självständigheten 1980, först som premiärminister och sedan som president (1987-).
Morgan Tsvangirai: Ledare för det största oppositionspartiet Rörelsen för demokratisk förändring (MDC). Vann första omgången i presidentvalet år 2008, men backade ur andra omgången mot Mugabe efter politiska våldsamheter. Var landets premiärminister från 2009 till 2013 då Mugabe avskaffade posten.
#ThisFlag: Pastorn Evan Mawarire lade i april i år ut ett passionerat inlägg på Facebook som fick stor spridning under hashtaggen #ThisFlag och har inspirerat till en rad regeringskritiska protester.
Tajamuka Sesijikile: Rörelsen Tajamuka Sesijikile anordnade en generalstrejk i juli som följs upp med en ny aktionsdag den 31 augusti.
Nera: Koaltionen National electoral reform agenda (Nera), samlar ett tiotal oppositionella grupper som kräver att landets vallagar reformeras, att valet 2018 tidigareläggs och att internationella valobservatörer bjuds in.