• Ilja Ponomarjov (med megafon i mitten) håller tal under ett polisingripande mot en av de många regimkritiska protesterna i Moskva under vintern 2011-2012.
  • Fria Tidningen träffade Ilja Ponomarjov när han besökte Stockholm i helgen för att berätta om situationen för vänstern i dagens Ryssland.
Fria Tidningen

”Ukrainafrågan har splittrat den ryska vänstern”

Efter att som enda parlamentsledamot röstat nej till Rysslands annektering av Krim tvingades den ryska socialisten Ilja Ponomarjov i landsflykt. I dag bor han i USA varifrån han fortsätter att kämpa för förändring i det allt mer auktoritära Ryssland.

Den ryske socialisten Ilja Ponomarjov är en av få oppositionspolitiker som lyckats bli invald i det ryska parlamentet. Där har han ifrågasatt Putins politik genom att bland annat protestera mot de kontroversiella anti-gaylagarna. Han var också den ende ledamoten i hela parlamentet som röstade nej till Rysslands annektering av Krim.

Hur ser situationen ut för vänstern i dagens Ryssland?

– När vi talar om vänstern i Ryssland så menar jag inte det officiella Kommunistpartiet, de är varken vänster eller oppositionella, utan konservativa nationalister som stödjer Putin i de flesta frågor, säger Ilja Ponomarjov, som själv började sin politiska karriär i just Kommunistpartiet men bröt med dem 2006.

Istället var han med och grundade organisationen Vänsterfronten, som samlade en bred utomparlamentarisk vänster och lockade en ny generation aktivister som inte hade varit med på Sovjettiden.

– Vänsterpolitik för mig är så mycket makt till folket som möjligt, så mycket välstånd till folket som möjligt, så mycket frihet som möjligt, men samtidigt så lite klasskillnader och så lite stat och byråkrati som möjligt.

I början såg det ut att gå bra för Vänsterfronten. Under den stora proteströrelsen mot Putin som blossade upp 2011–2012 var Vänsterfronten en av de drivande krafterna som tillsammans med den liberala oppositionen enades runt frågan om fria demokratiska val. När vänstern även började ställa krav på sociala reformer – som höjda löner och pensioner, fri sjukvård och bättre bostäder – så växte partiets stöd bland vanligt folk och de fick ett starkare inflytande över proteströrelsen.

– Liberalerna blev obekväma med detta, de ville inte ha någon riktig revolution. De är egentligen inte emot det nuvarande ekonomiska systemet i Ryssland.

När Putin till sist slog till för att krossa proteströrelsen koncentrerade han sig därför på att attackera vänstern, eftersom han såg dem som störst hot mot hans styre, och flera kända vänsteraktivister dömdes till långa fängelsestraff. I dagsläget är rörelsen i princip krossad.

– Våra kamrater sitter i fängelse, medan liberalerna går fria.

Hur skulle du beskriva Putins styre?

– Det är en odemokratisk regim som inte tillåter någon opposition. Putin förtrycker sitt folk och han utgör ett hot mot sina grannländer. Han är konservativ och nationalistisk, men ekonomiskt står han för en nyliberal politik. Putin representerar oligarkernas intressen, mot folket. Han motarbetar arbetarnas rättigheter och genomför privatiseringar och sociala nedskärningar. Men genom kontrollen över medierna kan han framställa sig själv som en folkets man.

En annan händelse som har paralyserat den ryska oppositionen är den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som bröt ut år 2014 i samband med att en provästlig regering tog makten i Kiev genom den så kallade Majdanrevolutionen. Samtidigt som Putin stärktes av den nationalistiska hysteri som uppstod i samband med annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina, splittrades hela oppositionen kring frågan om hur man skulle förhålla sig till detta.

– Alla politiska läger splittrades. Vänstern splittrades mellan dem som stödjer Majdanrevolutionen och de som stödjer separatisterna i östra Ukraina. Även liberalerna splittrades mellan dem som sympatiserar med EU, och de som försvarar ryska ekonomiska intressen i Ukraina. Till och med de ryska nationalisterna har splittrats mellan de klassiska nationalisterna som vill återupprätta det ryska imperiet, och de riktiga nazisterna som faktiskt till stor del stödjer den ukrainska sidan i kriget.

När Ukrainakrisen bröt ut överskuggade den alla andra frågor och de som inte slöt upp bakom Putin stämplades som landsförrädare. Men sakta börjar hysterin nu att avta och sociala frågor blir allt viktigare igen, menar Ilja Ponomarjov.

– Sociala protester kan blossa upp när som helst. Ett exempel på det är de ryska lastbilsförarna som i vintras demonstrerade och protesterade mot försämrade arbetsförhållanden och höjda vägavgifter. Det kom oväntat för Kreml och lastbilsförarna utgjorde dessutom en grupp som normalt brukar tillhöra den tysta majoritet som stödjer Putin. Så han kunde inte gärna beskylla dem för att vara utländska agenter, som han alltid annars gör med de som kritiserar honom.

Hur ser på själv på att bli kallad landsförrädare?

– Jag är en fiende till den nuvarande ryska regeringen. Jag ska kämpa resten av mitt liv mot den här regimen. Jag vill störta den och sätta dem i fängelse för deras brott.

– Men det betyder inte att jag är en landsförrädare. Jag är en patriot. Jag vill att alla människor ska ha det bra, oavsett om de bor i Ukraina eller i Sverige. Men allra helst vill jag så klart att mitt eget folk i Ryssland ska få det bra, och jag representerar dem som valde mig till parlamentet.

Varför röstade du emot annekteringen av Krim?

– Eftersom det var ett brott mot internationell rätt, och eftersom jag inte ville att det skulle bli krig. Det blev krig och båda sidor har begått misstag och brott. Tusentals oskyldiga människor har dödats. Det viktigaste nu är att det blir fred.

Samtidigt är Putin egentligen inte så antivästlig som han framställs, menar Ilja Ponomarjov.

– Putin vill gärna att EU i dess nuvarande form ska kollapsa, men han är inte emot Europa. Han ser sig själv som en europé och han vill att Ryssland ska vara med i den europeiska gemenskapen. Men för honom är europeiska värderingar konservativa. Det är därför han allierar sig med krafter som Le Pens Front National i Frankrike, och Viktor Orban i Ungern.

– Hela den ryska eliten föredrar faktiskt Europa framför Ryssland. De semestrar i Europa, de låter sina barn gå på europeiska elitskolor. De ryska oligarkerna rör sig fritt i Europa och USA, och de har sina korruptionspengar på banker i väst utan att EU och USA gör något åt saken. De sanktioner som USA och EU har infört mot Ryssland drabbar i första hand vanligt folk.

Ilja Ponomarjov tycker att väst därför bör tänka om sina sanktioner för att göra dem mer effektiva.

– Jag tycker att EU borde ta bort visumtvånget för Ryssland och göra det lättare för vanliga ryssar att besöka Europa. Varför inte inkludera ryska studenter i Erasmusprogrammet så att ryska ungdomar får komma till Europa och studera, skaffa sig europeiska vänner och se hur folk lever här. Det skulle vara det bästa botemedlet mot rysk nationalism och homofobi. Genomför sanktioner som straffar Putin och den ryska eliten, men sträck ut en hand till folket.

Fakta: 

Ilja Ponomarjov

Född år 1975 i Moskva.

Invald i ryska parlamentet 2007 för partiet Rättvisa Ryssland, men politiskt aktiv huvudsakligen i Vänsterfronten.

Sedan 2015 bosatt i USA för att han riskerar att fängslas för sin opposition mot Putin och protest mot Rysslands annektering av Krim.

Per Leander

Frilansjournalist och författare till boken Kampen mot Putin – den ryska proteströrelsens uppgång och fall (Verbal).

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

Stockholms Fria

© 2025 Fria.Nu