Kalk i sjön ger fisken tillbaka
Snart fyrtio års kalkning av försurade sjöar och vattendrag har gett resultat. Antalet fiskar och även antalet arter i de vatten som kalkats har ökat, visar en ny forskningsrapport.
Försurade sjöar och vattendrag är ett hot mot miljön och de organismer som lever i vattnet. År 1990 fanns 16 000 sjöar och vattendrag i Sverige med så lågt ph-värde att fiskar och andra vattenlevande djur riskerade att dö.
För att komma till rätta med problemet har totalt fem miljoner ton kalk spridits ut under snart 40 år. Nu släpps den första nationella utvärderingen av hur kalkningen påverkat fisken i de kalkade sjöarna och vattendragen.
– Vi kan se både att fisken ökar i antal och att fler arter trivs i de kalkade vattnen, säger Erik Degerman, en av de tre forskare som gjort studien, i ett pressmeddelande.
Rapporten har genomförts av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och är beställd av Havs- och vattenmyndigheten. Den innehåller miljödata från en tidsperiod på 30 år.
Drygt 600 kalkade och 100 okalkade vattendrag har undersökts. Fångster vid 17 492 enskilda provfisken från drygt 1 200 olika platser i landet har analyserats.
Resultaten visar att antalet individer av bland annat bergsimpa, lake, lax, mört och öring nära dubblerades efter 20 års kalkning.
Antalet fiskarter ökade också från i snitt två till tre.
– Förekomsten av öring i dessa vatten är i dag på samma nivå som i vattendrag som inte drabbats av försurning, säger Erik Degerman.
Den nya forskningsrapporten visar att det tar lång tid, mellan 10 och 20 år, för ett vatten att återhämta sig.
Om ett år väntas även en rapport om hur bottenlevande organismer i försurade och kalkade vattendrag har påverkats.
Försurning
Vid förbränning av fossila bränslen bildas de sura gaserna kväveoxid och svaveldioxid som släpps ut i luften och sprids genom nederbörd i naturen. Det är framför allt transporter och industrin som står för utsläppen.
Mellan år 1990 och 2014 halverades utsläppen av kväveoxid i Sverige mycket på grund av bättre rening och en avgift på utsläpp av kväveoxid infördes år 1992. På grund av ökad användning av dieselbilar har utsläppen från personbilstrafiken stigit sedan år 2011.
Utsläppen av svaveldioxid har minskat och är mindre än en fjärdedel mot år 1990, framför allt genom att bränsle med lägre svavelinnehåll används. Trots att utsläppen har minskat behöver fortfarande uppemot4 000 områden i svenska sjöar och vattendrag kalkas med runt 115 000 ton kalk totalt per år.↔Källa: Naturvårdsverket, ↔Havs- och vattenmyndigheten
