Alla kan hjälpa till med Naturens kalender
När man samlar in data om naturens årstidsväxlingar är medborgarobservationer en central del av processen, berättar Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket.
Inom Svenska fenologinätverket samverkar universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga. Målet är att bygga upp en databas med nutida och historiska data som ska bli användbar för miljöövervakning och forskning. Allmänheten kan rapportera in sina observationer via hemsidan Naturens kalender.
– Vi samlar in data om årstidsväxlingar i naturen med motivet att visa hur klimatförändringar förändrar årstidsmönstren, säger Kjell Bolmgren.
Hur viktigt är samverkan med allmänheten för er?
– För att få in data från hela landet måste vi ha observatörer som hjälper oss, så medborgarobservationer är viktigt. Genom att engagera frivilligkrafter får vi även en kontaktyta med samhället och kan då prata om klimatförändringseffekter i naturen. För oss är det också en ekonomisk fråga då det skulle bli för kostsamt att stå för allt insamlande av data själva.
För att locka till sig fler observatörer började Kjell Bolmgren och hans kollegor i fenologinätverket förra året att arrangera Vårkollen. Allmänheten uppmuntrades att bidra med observationer om vårens ankomst för att se hur vårens ankomst förändrats.
– Eftersom samma sak gjordes i landet för 100 år sedan kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då. Annars använder vi fasta rapportörer i vår kärnverksamhet. Vi har fenologiväktare som är ute två gånger i veckan för att samla in data när det händer saker i naturen. En svårighet med citizen science kan vara att hitta personer som tycker det är kul att hålla på med det här. Vårkollen är en kampanj som kan skapa uppmärksamhet kring vad vi håller på med och som kan få fler att intressera sig för att göra observationer..
Vad är det viktigaste med medborgarforskning enligt dig?
– Det mest intressanta är att frågeställningar dyker upp från dem som är delaktiga, och som tidigare bara försett forskarna med data. Då har man gått från det som kallas crowd sourcing till det som jag kallar riktig citizen science, vilket innebär att man har ett utbyte på riktigt. Citizen science går att använda för att förankra forskningen i samhället men även att man får input utifrån med frågor som lever i samhället, säger Kjell Bolmgren.
