Per Björklund

Fördjupning


Tema: Klimatmötet i Paris

  • Isen vid glaciären Sólheimajökull
    ISLAND, FREDAG 16 OKTOBER 2015. Isen vid glaciären Sólheimajökull har retirerat mer än en kilometer sedan mätningarna inleddes år 1931 – en av de många effekterna av den globala uppvärmningen som blir allt mer synliga.
Fria Tidningen

Klockan klämtar för klimatet

Tema: Klimatmötet i Paris

Så är det dags igen. Världsledarna samlas. Medierna samlas. Aktivisterna samlas. Och så pratar alla om klimatet i några dagar. Om utsläppsmål och tvågradersmål, om åtaganden och ansvar. Det tjafsas om procentsatser och pengar. Löften utfärdas och gamla löften ignoreras. 

FN:s återkommande klimattoppmöten kan ur ett perspektiv upplevas som en kringresande cirkus, efter 20 år utan att ett bindande globalt klimatavtal kommit på plats. 

Å andra sidan utgör de en slags garanti för att politiker och medier tvingas prata om klimatet – åtminstone en vecka om året. Och för aktivister världen över innebär de en chans att samlas, mobilisera, och framföra sina krav. 

Den här veckan har vi gjort ett extra tjockt nummer med klimatmötet som tema. Läs om toppmötets stridsfrågor, klimatrörelsens utmaningar, ny forskning om klimathotets psykologi, och mycket annat.

Men var lugn: vi kommer att fortsätta tjata om klimatet, även efter att politikerna packat ihop och åkt hem från Paris.

Fakta: 

”Det går inte att skrämma folk till att agera”
Ny studie visar att positiva sidovinster motiverar till engagemang mot klimatförändringarna.

Klimatrörelsen vill ha sista ordet i Paris 
Klimatrörelsen tar lärdom av fiaskot i Köpenhamn i mobiliseringen inför mötet i Paris.

Läs alla våra artiklar om Klimatmötet i Paris här.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Robotrevolutionen – verklighet eller myt?

Vissa varnar för massarbetslöshet medan andra ser det som en möjlighet att dela på jobben. Men hur kommer det sig att jobb som borde kunna utföras av maskiner redan i dag, inte gör det?

Fria Tidningen

Därför är vi fångar i skuldberget

I dag lånar bankerna ut pengar som aldrig förr till bostadsköp. Svenska hushålls skulder är nu över 90 procent av BNP. Men vad händer då om bostadsbubblan spricker och priserna rasar?

© 2024 Fria.Nu