Abigail Sykes

Fördjupning


Abigail Sykes
  • “Varför ska det kosta 11,40 mer för ett kilo ekologiska morötter än för ett kilo konventionellt odlade? Det begriper jag inte”, säger Frans Brozén, ekologisk odlare på Fårö.
  • Om fler lantbrukare ställer om till ekologisk produktion kan prisskillnaden mellan ekologiskt och konventionellt producerad mat minska.
  • Butiker kan arbeta med exempelvis marknadsföring, priskampanjer och presentation för att öka försäljningen av ekologiskt och därmed pressa priserna.
  • Enligt Ica Sveriges miljöchef är det generellt samma eller lägre vinstmarginal på ekologiskt producerade produkter jämfört med konventionellt framtagna varor.
  • Politiker behöver ge tydligare signaler om att ekologisk produktion efterfrågas, arbeta för att regelverket ska vara tydligt och rimligt och se till att ekologisk produktion får ett tillräckligt ekonomiskt stöd, menar flera intervjupersoner.
  • De flesta av intervjupersonerna är överens om att politisk osäkerhet driver upp priserna på ekologiska varor. Lantbrukare vågar inte gå över till ekologisk produktion, vilket gör att efterfrågan är större än tillgången på ekologiska livsmedel.
  • Ica Sveriges försäljning av ekologiska varor har ökat kraftigt de senaste åren. 2007 såldes eko för runt 700 miljoner kronor, förra året för 3,7 miljarder.
Fria.Nu

Är ekologisk mat alltid värd priset?

Har du någon gång stått i matbutiken, jämfört priset mellan ekologiskt och konventionellt producerad paprika, nötter eller honung och undrat om den stora skillnaden verkligen är motiverad? Frias granskning visar att svaret är oftast – men inte alltid. Och att det finns mycket som både lantbrukare, grossister, handel, politiker och konsumenter kan göra för att minska den.

I jakten på prisskillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt framtagna produkter börjar vi från början – hos lantbrukarna. När Fria når den ekologiska odlaren Frans Brozén per telefon på sin gård på Fårö håller han på att skörda och packa lök, potatis och grönsaker.

Att det kostar mer att producera ekologiska grönsaker beror på att bönderna tar en större risk, säger han, och att arbetskostnaden är mycket högre. Det är också lite dyrare med ekologiskt gödsel och utsäde.

För hans del går det runt, nätt och jämnt. Vissa år är bra, men vissa år har det kommit regn vid fel tidpunkt vilket gjort att skörden slagit fel. Högre priser till ekologiska odlare ska bland annat täcka sådana svackor.

Men han tycker inte alltid att merkostnaden för ekologiska varor i butik är motiverad.

– Jag är kritisk till vissa i grossist- och handelsledet. Varför ska det kosta 11,40 mer för ett kilo ekologiska morötter än för ett kilo konventionellt odlade? Det begriper jag inte.

Enligt Frans Brozén är det hos grossister, butiker, restauranger och motsvarande som det stora prispålägget sker. Han säger att bonden bara brukar få ut ungefär en tredjedel av priset som kunden betalar i handeln.

– Men ekologiska produkter tar inte mer plats än konventionellt odlade och det är inte svårare för kassörskan att dra streckkoderna.

Om butikerna kunde minska sitt svinn skulle de kunna sänka sina priser, tror han. Stora affärer får in leveranser varje dag och även mindre butiker får in nya varor ett par gånger i veckan. Därför tycker han inte att det borde vara omöjligt att anpassa inköpen så att mindre behöver slängas.

– Där kunde de tjäna mer pengar, och det skulle bli billigare för kunden.

Det bästa vore om lantbrukare, slakterier, mejerier, grossister, handlare och politiker kunde prata ihop sig, tycker han.

– Vi behöver få en bättre harmonisering än vi har haft de senaste åren. Man kan inte bara kasta skit uppåt eller neråt – det är ett samspel där vi måste ha förståelse för varandra.

Frans Brozén efterlyser inte minst tydligare signaler från politikerna för att fler ska våga satsa på ekologiskt lantbruk. Just nu pågår en översyn av EU:s regelverk för ekologisk produktion. EU-kommissionen har tagit fram ett förslag som Ministerrådet och EU-parlamentet nyligen har tagit ställning till. Nu ska synpunkterna jämkas ihop.

Jackis Lannek, handläggare på Jordbruksverket, håller med om att osäkerheten kring vad som ska gälla varit stor, framför allt eftersom det nya regelverket dragit ut på tiden. Lantbrukare måste nämligen förbinda sig att producera ekologiskt under en viss period för att få ut ersättning.

– Inte ens mina kollegor som jobbar med detta visste hur det skulle bli. Det har varit en otroligt frustrerande situation. Då går man som lantbrukare inte in i ett femårigt åtagande. Det är lång tid att binda upp sig om reglerna inte är fördelaktiga för ditt företag.

Flera av förslagen från kommissionen skulle dessutom vara negativa för ekologiska lantbrukare inte minst i Sverige. Exempelvis föreslogs att en gård inte skulle få ha någon konventionell produktion för att klassas som ekologisk. I dag har många svenska gårdar ekologisk produktion av vissa produkter, där förutsättningarna anses vara gynnsamma, medan andra råvaror tas fram på konventionellt sätt. Jackis Lannek påpekar att lantbrukaren i det läget lika väl skulle kunna gå tillbaka till helt konventionell produktion istället för att ställa om till helt ekologiskt.

Det förslaget ser nu inte ut att gå igenom men osäkerheten kring vad som ska gälla har ”lagt en kall blöt filt” över omställningen till ekologisk produktion i minst ett och ett halvt år, säger Jackis Lannek.

Hur regelverket ser ut kommer att vara en avgörande faktor för huruvida prisskillnaden mellan ekologiskt och konventionellt producerade varor ökar eller minskar, säger hon.

– Jag tror att vi kan landa i en någorlunda förnuftig lösning, då vågar folk satsa. Men jag vågar inte säga att reglerna blir bra. För vissa produkter kan produktionen minska.

Den politiska osäkerheten drabbar även handeln, säger Maria Smith som är miljöchef på Ica Sverige.

– Det är viktigt att det finns en politik som stödjer omställningen till ekologisk produktion. Det skakar lite kring regelverket och stödet och då är producenterna inte lika intresserade av att ställa om. Vi i handeln vet inte om vi kommer att kunna tillgodose efterfrågan som bara växer och växer.

Ytterligare ett förslag som skulle slå hårt mot svenska odlare är att växthusodling måste ske direkt i marken för att kunna klassas som ekologisk. I Sverige är det vanligt med upphöjda bäddar vid odling av exempelvis örter och jordgubbar, både för ergonomins skull och för att lättare kunna byta ut jorden om den angrips av sjukdomar eller parasiter.

– Det är bra att se över reglerna, men det är ett exempel på något som sätter käppar i hjulet för produktionen i Sverige. Om producenterna måste göra stora investeringar kommer det att slå igenom i priset. Man kan fråga vilken miljönytta en sådan regel bidrar till jämfört med en fortsatt ökad ekologisk konsumtion. Jag är rädd att några av reglerna sätter käppar i hjulet för den fina utvecklingen vi sett i försäljningen av ekologiska varor, vilket vore väldigt tråkigt, säger Maria Smith.

När för få producerar ekologiska varor leder bristande tillgång till högre priser, påpekar hon.

– Det är ju en fri marknad så leverantörerna av produkter som det råder brist på kan ta ut högre priser. Det kan inträffa och det har inträffat.

Därför har företaget en löpande dialog med sina leverantörer för att försöka att få fler att ställa om till ekologiskt för att möta efterfrågan.

– Men det som sker och som är häftigt är att ekologisk produktion blir allt mer effektiv och får större skördar.

När det gäller butikernas vinstmarginal betonar Maria Smith att det är upp till varje Ica-handlare att prissätta varorna i sin butik och att det varierar mycket mellan olika produktkategorier, men säger att det generellt är samma eller lägre vinstmarginal på ekologiskt producerade produkter jämfört med konventionellt framtagna varor.

– Det kommer fortsatt att vara en prisskillnad för ekologisk produktion är överlag dyrare. Men vi tar inte ut mer i våra led.

Merkostnaderna i butiksledet handlar dels om en certifieringsavgift, som dock är försumbar i sammanhanget, och dels om att det är mindre volymer av det ekologiska vilket gör hanteringen dyrare. I dag består ungefär 5–10 procent av försäljningen av ekologiska varor.

Dock har företagets försäljning av ekologiska varor ökat kraftigt de senaste åren. 2007 såldes eko för runt 700 miljoner kronor, förra året för 3,7 miljarder. Dessutom visar årets försäljningssiffror hittills på en 50-procentig ökning.

– Får man upp volymerna kan man jobba med priset i hela kedjan, säger Maria Smith.

Även de som förädlar råvarorna till mjöl, pasta, sylt och så vidare, och logistikföretagen, får nämligen merkostnader på grund av de små volymerna av ekologiska varor. De måste dessutom hålla isär ekologiska och konventionella produkter vilket bland annat betyder pauser i tillverkningen medan maskinerna ställs om.

Maria Smith tycker att Ica har hittat bra lösningar för att följa särhållningslagstiftningen och skilja på ekologiskt och konventionellt producerade varor, vilket främst är aktuellt för frukt och grönsaker i lösvikt. Numera är de individuellt märkta med klistermärken. Men särhållningen skapar ändå en extra kostnad.

– Det vi kan göra och har jobbat med är hur vi säljer produkterna.

På senare år har företaget satsat på att lyfta fram ekologiska varor, säger hon. Till exempel har de börjat med rikstäckande priskampanjer på eko. Det blir större volymer och därmed lägre priser.

De har också börjat att sälja fler ekologiska frukter och grönsaker i lösvikt istället för i förpackningar. Det har lett till att kunderna köpt mer ekologiskt – när det gäller äpplen skedde en ökning på 500 procent på nio månader – och till att svinnet minskat. Om ett äpple i en förpackning om fyra var dåligt, skickades förr hela paketet till biogasproduktion. Nu är det bara de enskilda äpplena som kasseras. Annars ligger svinnet av ekologiska varor på ungefär samma nivå som för konventionellt producerade, enligt Maria Smith. Företaget håller nu på att titta på om fler ekologiska frukter eller grönsaker kan säljas i lösvikt.

Eva Fröman, verksamhetsledare på den ideella föreningen Ekomatcentrum tycker dock att både grossister och butiker kan göra mer för att minska prisskillnaderna. Många lägger nämligen på ett procentuellt påslag på varorna som de hanterar. Det betyder att ekologiska varor, som redan är dyrare, blir relativt sett ännu dyrare än oekologiska. Samma sak gäller för momsen.

– Vissa kedjor tillämpar istället ett kronpåslag för att få ner priserna.

Hon tror att prisskillnaden mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel kommer att fortsätta att sjunka, men kanske inte med så mycket.

– Förut kostade eko kanske 30 procent mer i snitt, nu är det kanske 25 procent och det kanske går ner till 15–20 procent men jag tror inte att ekologiskt kommer att gå ner till samma prisnivå som konventionellt så länge det ställs olika kvalitetskrav.

Från politiskt håll krävs tydliga mål och höjda bidrag, menar Eva Fröman.

– Om politikerna vill att vi ska ställa om måste de sätta mål för produktion och konsumtion av ekologiskt. Vi hoppas att politikerna pekar med hela handen i vår när de ska komma med en ny livsmedelsstrategi. Och bidragen är väldigt låga till dem som ställer om till ekologisk produktion, särskilt till grönsaksodlare. De borde höjas.

Även Jan Bertoft, generalsekreterare på den ideella organisationen Sveriges konsumenter, säger att politikerna behöver göra mer. De kan inte lägga hela ansvaret på marknaden att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen.

– Vi önskar att man ska sätta mer fart på den ekologiska produktionen genom offentlig upphandling. Det behövs också politiska insatser för att få fler att ställa om till ekologisk produktion. I dag upplevs det som för krångligt och osäkert, risken måste minskas.

Folkbildning och ökad kunskap är också ett sätt att öka efterfrågan på mer hållbara livsmedel, menar han.

– Där behöver alla hjälpas åt, också handeln. De kan inte bara vräka ut billigt kött inför grillsäsongen.

Jan Bertoft tycker att butikerna alltför länge har sett ekologiska varor som en nischmarknad för köpstarka konsumenter, som de kan ta extra betalt för.

– Butikerna har utnyttjat det i många fall, men nu går de allt mer ifrån det och försöker att likställa ekologiskt med konventionellt genom att sänka priserna. Handeln kan styra rätt mycket genom utbud, exponering, marknadsföring och prissättning. Den är en viktig aktör med starka verktyg och det händer spännande saker.

Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) har skickat en skriftlig kommentar angående politikernas ansvar för situationen.

– Jag anser att det är viktigt att det finns goda förutsättningar för den ekologiska produktionen och att den potential som finns för fler jobb och en bättre miljö utnyttjas. Regeringen har förstärkt stödet till ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet med ytterligare drygt 200 miljoner kronor jämfört med det programförslag som den förra regeringen överlämnade till kommissionen i juni 2014. Detta är ett uttryck för den vikt som regeringen lägger vid den ekologiska produktionen.

– Frågan om eventuella framtida satsningar på ekologisk produktion diskuteras för närvarande inom ramen för Livsmedelsstrategin.

– Vidare är det av stor vikt att de regler som nu förhandlas inom EU gynnar den ekologiska produktionen och marknaden, och kan bidra till en fortsatt positiv utveckling. Jag kommer i förhandlingarna med Europaparlamentet i höst att verka för att vi får fortsatt gehör för de svenska prioriteringarna, skriver han till Fria.

För att summera finns det mycket som aktörer i olika led kan göra för att minska prisskillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt producerade varor. Fler lantbrukare kan ställa om till ekologisk produktion. Förädlare, grossister och butiker kan beräkna sina påslag i kronor istället för procent. Butiker kan arbeta med exempelvis marknadsföring, priskampanjer och presentation för att öka försäljningen av ekologiskt, vilket skulle öka volymerna och därmed sänka priserna. Politiker kan ge tydligare signaler om att ekologisk produktion efterfrågas, exempelvis genom offentlig upphandling, arbeta för att regelverket ska vara tydligt och rimligt och se till att ekologisk produktion får ett tillräckligt ekonomiskt stöd. Och konsumenter kan handla mer ekologiskt för att driva ner priserna.

Men kanske är problemet inte är att ekologiska varor är för dyra, utan snarare att konventionellt producerade varor generellt är för billiga? Det menar Jan Bertoft som tror att det kan bli så att priset för konventionellt producerad mat ökar när den blir mer hållbar.

– Det kommer aldrig att bli 100 procent ekologiskt och därför behöver det andra sortimentet bli mer hållbart genom minskad användning av kemikalier och konstgödsel och bättre djurskydd. Det måste bli tydligare vad ekologisk produktion är och hur den kan visa vägen för den övriga produktionen.

Andelen av vår disponibla inkomst som går till mat är lägre än den varit någon gång under människans historia och ligger i dag på ungefär 12 procent.

– Vi vet att människor har ont om pengar, men samtidigt måste man fråga sig vad som är ett rimligt pris i förhållande till vad produktionen ställer till med. Det finns folk som säger ”det finns inga billiga varor egentligen”, utan man skickar fakturan till planeten eller till underbetalda arbetare i Latinamerika, säger Jan Bertoft.

Han tycker att en positiv utveckling är på gång.

– Medvetenheten hos konsumenterna ökar. Man bryr sig mer om vad ens val ställer till med oavsett om det gäller mat, kläder eller fondval.

Och det påverkar handeln, menar Jan Bertoft.

– Handeln har slarvat länge och skyllt på att det inte finns en efterfrågan men nu ser vi flera initiativ även om det finns mycket kvar att göra.

Jackis Lannis tycker också att konventionellt producerade varor ibland är för billiga.

– En vanlig barnfamilj har tydligen råd att slänga en fjärdedel av maten som de köper så det kan inte vara där problemet ligger.

Eva Fröman håller med.

– Mat är det viktigaste vi har och jag tycker att det finns utrymme att betala mer för hållbar matkonsumtion även om man har det dåligt ställt. Det handlar om prioriteringar.

Fria har sökt pressansvariga för Krav och Coop men inte fått intervjuer eller kommentarer före tidningens pressläggning.

Fakta: 

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk

Det är inom jordbruket som de stora skillnaderna mellan ekologisk och konventionell produktion finns. Lönsamheten beror på många faktorer och skiljer sig stort beroende på produkten, gårdens storlek, maskinpark, geografiska läge, skörden från år till år och mycket mer. Men här är några vanliga förklaringar till att ekologiskt jordbruk kostar mer än konventionell:

mindre skördar

större arbetskostnader eftersom ogräs rensas för hand

större risk för angrepp utan kemiska bekämpningsmedel

dyrare näringstillförsel, till exempel gröngödsling

dyrare foder till djur, eftersom framför allt proteingrödorna är otillräckliga och svårare att odla

lägre avkastning per djur

krav på större ytor och andra anpassningar för djurskyddets skull

nyinvesteringar för den som går över till ekologiskt

förlorade inkomster under omställningen, då företaget har kostnaderna för ekologisk produktion men ännu inte kan sälja produkterna som ekologiska

bristande erfarenhet bland nya ekolantbrukare

certifieringskostnader.

Å andra sidan kan lantbrukare söka stöd för ekologisk produktion och för att ställa om till eko. Det handlar om 800 kronor per hektar för betesmark upp till 7 500 kronor per hektar för odling av frukt och bär.

Jordbruksverket om lönsamhet

Både för äpplen och grönsaker odlade på friland bedömde Jordbruksverket 2013 att lönsamheten var minst lika god inom ekologisk odling som inom konventionell.

Enligt en äldre rapport från Jordbruksverket 2008 finns goda möjligheter att öka lönsamheten genom att övergå till ekologisk produktion, eftersom priserna är högre. Det förutsätter dock att det enskilda lantbruket kan få bra avkastning, slipper stora investeringar och inte behöver mer mark. Vissa kostnader är lägre i ekologisk produktion, men å andra sidan är ofta avkastningen mindre.

Fria har dock inte hittat motsvarande siffror från senare år – tvärtom hävdar flera ekolantbrukare att den relativa lönsamheten för ekologisk produktion har minskat.

Ekologiskt jordbruk mer lönsamt

Generellt är lönsamheten bättre i ekologiskt än i konventionellt jordbruk. Den sutsatsen drar forskarna David Crowder and John Reganold från ameriskanska Washington state university i en studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the national academy of sciences i juni i år.

De har analyserat 44 studier av 55 grödor från 14 länder på 5 kontinenter. Deras slutsats var att ekologisk produktion generellt kräver 5–7 procent högre priser för att täcka sina kostnader – men att merpriset som lantbrukare får är 29–32 procent högre än för koncentionella produkter. Även med tanke på att skördarna kan vara upp till 18 procent lägre inom ekologisk produktion, finns det alltså utrymme att sänka priserna på ekologiska varor.

”För mig var det en stor överraskning. Det betyder att ekologiskt jordbruk har utrymme att växa och att det finns utrymme för prispåslagen att sjunka med tiden. Men det vi har funnit är att prispåslagen har legat relativt konstant under de 40 år som ingår i studien”, säger John Reganold i ett pressmeddelande.

I studien ingår dock inte lantbrukarnas inkomstbortfall under tiden de ställer om från konventionell till ekologisk produktion. Forskarna uppmanar därför politiker att se till att jordbrukare som vill byta till ekologisk produktion får det ekonomiska stöd som de behöver under övergångsperioden.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Lantbrukarnas lönsamhet ökar

Fler lantbrukare än för ett år sedan bedömer sin lönsamhet som god – och fler skulle rekommendera unga att bli lantbrukare.

Landets Fria

Kolag håller fäboden levande

Tillverkning av gammelost, gubbost, halloumi och smör står på schemat under tjänstgöringsveckan på Bastbergets fäbod i Dalarna.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu