Sedan sju år hyr scenografen Petra Valén en lokal i markplan i Väderlekstorgets fyravåningshus. Hennes närmsta granne är tandteknikern David Nemethy, som driver sitt nyöppnade laboratorium i lokalen han själv renoverat. Båda bor i området. Ett stenkast bort huserar bland annat en pizzeria. Mitt i den halvcirkel som torgets hus bildar finns en centrumbyggnad med ett närlivs. Sammanlagt finns här ett tiotal verksamhetslokaler.

Om Väderlekstorgets lokaler blir bostäder sker det i en krock. Det framtida Göteborg ska, enligt stadens översiktsplan, vara en blandstad: inte bara bostäder, inte bara verksamheter.

– Verksamheterna gör att det blir en social samvaro där vi håller lite koll på och inspirerar varandra. Många blir glada och nyfikna när dörren till min ateljé är öppen. Både vuxna och barn kikar in och en del frågar vad vi gör. Barnen som leker utanför känner jag igen och de känner igen oss, säger scenografen Petra Valén.

Den lokala avdelningen av Hyresgästföreningen ser positivt på nya lägenheter, så länge hyrorna hålls nere.

– Men det måste förstås finnas verksamhetslokaler på Väderlekstorget, till exempel har vi förstått att centrumhuset skulle kunna fungera som en galleria med alla verksamheter under samma tak, säger Emma Onsander från lokalavdelningen Mistralen.

Husen kring Väderlekstorget har gjort en tidstypisk karriär. När Willhem köpte området från norska Acta 2011 satte man punkt för den period av spekulationsägande som hade inletts på 1990-talet. Brist på underhåll ersattes av renoveringsplaner. Willhem, som ägs av statliga Första AP-fonden, bidrog bland annat till en ny konstgräsplan i Biskopsgården.

Men även Willhem har mött kritik. Boendeföreningen Biskopsgårdens Framtid och den lokala hyresgästföreningen har beskrivit tidigare renoveringar som ovarsamma och onödigt hyreshöjande. Efter dialog med Willhem vann man gehör för en del av sina krav. Hyresgästerna i Väderlekstorgets lokaler hoppas nu på en liknande process.

Att Göteborg behöver fler bostäder råder det inga tvivel om. Befolkningen minskade kraftigt efter 1970-talets varvskris, men nådde kring sekelskiftet samma nivå som 30 år tidigare. Något år senare blev bostadsöverskott till bostadsbrist. För att klara av bostadsbehovet räknar Göteborgs stad nu med att det behövs upp till 4000 nya bostäder per år – en fördubbling av de senaste årens snitt.

Sedan 2010 har runt 200 lokaler om året blivit bostäder, majoriteten i privat regi. Men även allmännyttan bygger om. Till exempel byggde Familjebostäder för några år sedan om bottenvåningar i Majorna – från små butikslokaler till bostäder. Och lokaler fortsätter att försvinna.

– Där vi bygger om befintliga lokaler till bostäder handlar det framförallt om lokaler som inte nyttjas eller som är svåra att hyra ut, säger Eva Jonasson på kommunala Bostadsbolaget, som förra året gjorde ett tiotal sådana ombyggnader.

Såväl Bostadsbolaget som Stadsbyggnadskontoret ser närheten till större torg och köpcentrum som ett problem för mindre verksamheter. Det är en beskrivning som Willhem delar: lokala butiker och småföretag på Väderlekstorget konkurreras lätt ut av verksamheter på det närbelägna Vårväderstorget.

På Väderlekstorget står hälften av lokalerna tomma. Men hyresgästerna menar att intresset för lokalerna egentligen är stort, men att Willhem inte lyckats fånga upp intresset från föreningar, konstnärer och mindre företag. För hyresgästerna är tydligare uthyrningsinformation och fortsatt låga hyror nycklar till ett framtida Väderlekstorg. Och Willhem har inte stängt dörren.

– Under 2014 arbetade vi tillsammans med Chalmers arkitektstudenter som tog fram ett konceptförslag för utveckling av Väderlekstorget. I förslaget finns blandade funktioner på torget och vi utreder nu vilka av dessa idéer som går att realisera, säger Jonatan Larsson, Willhems lokalansvarige.

Hyresgästerna i Väderlekstogets lokaler vet ännu inte när en diskussion med Willhem kan börja.

– Om lokalerna försvinner så kommer Väderlekstorget kännas stängt. En gång fanns till exempel kondis, frisersalonger, ostaffär och brottarklubb här, kanske kan man skapa en liten teater eller en fritidsgård i framtiden. Jag tycker att varje bostadsområde behöver många öppna dörrar, Biskopsgården i synnerhet, säger Petra Valén.