I början av 2015 såg det ut som att Viktor Orbans politiska framgångssaga började nå sitt slut. Hans konservativa Fidesz-parti hade förvisso vunnit tre val under 2014, men gick tillbaka fem procent i EU-valet och tappade åtta procent i de nationella valen. Partiet skakades dessutom av en finansskandal, interna splittringar och stora protester mot en föreslagen internetskatt.

Men hotet mot Fidesz kom inte från vänstern, som har varit på fallrepet sedan katastofvalet år 2010, då regerande socialistpartiet rasade från 43 till 19 procent.

Hotet kom från höger. Högerextremistiska Jobbiks make-over från uniformsprydda gatufascister till kavajklädda parlamentariker lockade allt fler Fideszväljare och partiet seglade upp som landets andra största parti.

Samtidigt i Paris tog två beväpnade bröder sig in i satirtidningen Charlie Hebdos lokaler och sköt ihjäl 12 personer. I detta brutala terrordåd såg Viktor Orban en politisk möjlighet – han skulle framställa sig själv som det kristna Europas främste försvarare mot islam.

– Efter dådet lanserade Orban en invandringsfientlig linje som alla de nuvarande besluten bygger på.

Det säger den prisbelönte ungerske journalisten Attila Mong när Fria Tidningen träffar honom i samband med bokmässan i Göteborg förra veckan.

– Problemformuleringen löd: Ungern vill inte att utlänningar ska påverka den ungerska kristna identiteten.

Viktor Orban och andra Fideszföreträdare har även tidigare hamnat i hetluften för främlingsfientliga och anti-romska uttalanden, men politiken har inte varit lika tydligt inriktad på invandringsfrågan som den är nu.

Kulturhistorikern Estzer Barbarczy menar att regeringen har anammat en högerextrem retorik.

– Regeringens kommunikationsplan går ut på att få det att framstå som nationen är hotad. Och att Fidesz är de enda som försvarar landet, säger Estzer Barbarczy.

– När folk får intrycket att de är i fara, att deras barn är i fara, att terrorister som finansieras av mäktiga utländska intressen försöker ta sig in i landet, då är det inte konstigt att de ställer sig bakom regeringens hårda politik.

Ungern har under året byggt ett taggtrådsstängsel längs gränsen till en kostnad på över två miljarder kronor. Fidesz lanserade en stor invandringsfientlig reklamkampanj i våras och under sensommaren har landets bryska mottagande av flyktingar hamnat på tidningsettor världen över.

Attila Mong, som har sin bas i Berlin, påpekar dock att främlingsfientligheten inte är unik för Ungern.

– Ungern är inte mer rasistiskt än grannländerna, främlingsfientligheten har vuxit sig stark i stora delar av Central- och Östeuropa. Dessa samhällen har inte gått igenom samma förändring som har skett i Västeuropa de senast 40–50 åren. Men Ungerns geografiska placering mitt i den massiva flyktingvågen gör att frågan nu drivs till sin spets, säger han.

Efter att ha dalat i opinionsundersökningar under det senaste året ökar nu Fidesz i de senaste mätningarna. Att partiets invandringsfientliga politik fått ett stort genomslag i Ungern beror till stor del på partiets tilltagande kontroll över landets medier. Efter att Fidesz fått en supermajoritet i parlamentet efter valet år 2010 drev partiet igenom flera kontroversiella medielagar som möttes av en stor proteströrelse och skarp kritik från pressfrihetsorganisationer. Från att ha legat på tionde plats i pressfrihetsindex år 2010 har Ungern fallit till plats 65 i år.

Även om det inte tillämpas officiell censur så straffas de som vågar sticka ut hakan och kritisera Fidesz. Det menar Eszter Babarczy som själv såg sin heltidstjänst på universitetet skäras till halvtid efter att hon haft en framträdande roll i proteströrelsen ”En miljon för pressfrihet”.

Public service har omorganiserats, oberoende redaktionella råd har lagts ner och det finns numera bara en nyhetsbyrå i Ungern – en nyhetsbyrå som till stora delar styrs av Fidesz.

– Vi borde kalla public service för vad det är: statsmedia. Det påminner om Nordkorea, det är ren och skär propaganda, säger Attila Mong som tidigare jobbade som programledare i statsradion men blev avstängd efter att han höll en tyst minut i etern i protest mot de nya lagarna år 2011.

– Nu när regeringen fokuserar på flyktingfrågan så bidrar public service med att skapa en stämning av moralisk panik. De säger till exempel inte ”flyktingar”, utan ”illegala migranter” eller ”professionella migranter”. Samma avhumaniserande begrepp som Orban använder.

Nyligen läcktes ett dokument som visar hur journalister vid public service förbjuds att visa bilder på flyktingbarn i tv.

– Bilder på lidande barn leder ju till att sympatier väcks hos tittarna, men visas endast bilder på arga unga män så har det en avskräckande effekt, säger Eszter Babarczy.

Den hätska stämningen mot flyktingarna gör även avtryck på gatunivå.

– Det sker en oroväckande smutskastningskampanj mot volontärorganisationer, säger Babarczy, som har engagerat sig i flyktinghjälpen i Ungern.

– Det hävdas att volontärerna jobbar för utländska intressen. Helt vanliga ungrare som försöker hjälpa hjälpa desperata flyktingar framställs som fiender till den ungerska staten. De konfronteras av högerextremister på gatan och det blir väldigt traumatiskt för många av dem.

Eszter Babarczy menar att fientligheten är en följd av regeringens invandringskritiska linje.

– Regeringen framställer det som att Ungern ständigt hotas, av EU, av USA, av den utländska pressen, av alla och vem som helst. Denna rädsla för utländska hot går djupt i den ungerska själen med tanke på vår historia och är väldigt enkel att framkalla och manipulera. Det är den värsta konsekvensen av Fidesz flyktingpolitik, att folk känner sig berättigade att hata andra, till och med barnfamiljer som flyr ifrån krig.

András Stumpf, journalist på den konservativa webbtidningen Mandiner, är dock av en annan uppfattning. Han försvarar regeringens agerande och menar istället att det är länderna och medierna i Västeuropa som är hycklare.

– Titta på hur det ser ut i alla länder i Väst, till exempel Storbritannien, om du tar dig in dit illegalt så grips du. Titta på vad Tyskland och Österrike gör nu, de stänger gränsen. Men jag är van vid det, vad vi än gör i Ungern så kallas vi för fascister och Orban för diktator, säger András Stumpf.

– Men vad är det egentligen ni vill att vi ska göra? Släppa igenom alla? Det strider ju mot EU:s lagar. Den ungerska regeringen försöker följa reglerna. Om vi inte ska göra det så måste EU ge oss order om det – att Schengen och Dublinförordningen inte gäller längre.

Även om han stödjer regeringens agerande så håller András Stumpf med om att Fidesz har utnyttjat flyktingkrisen för att öka väljarstödet.

– Orbans svar på flyktingfrågan har varit väldigt genomtänkt, han har vunnit tillbaka många av väljarna som de tidigare tappade till Jobbik. Men han är ingen diktator. Han är inte heller någon Jesusfigur, han är en politiker.