För lite drygt två veckor sedan uppmärksammades en ny undersökning som visade att Sverigedemokraterna skulle ha blivit största parti om det var val i dag. Enligt siffrorna som tagits fram av undersökningsföretaget YouGov skulle partiet få ett stöd på 25,2 procent av rösterna. I samma undersökning fick Socialdemokraterna 23,4 procent som näst största parti och Moderaterna 21,0 procent.

Väljarundersökningen gjordes på uppdrag av Metro och har kritiserats eftersom den har gjorts med hjälp av en självrekryterad panel. Det innebär att personer själva har registrerat sig som medlemmar i en webbpanel, istället för att ha blivit slumpvist utvalda som är det traditionella sättet att göra en opinionsundersökning på. Självrekryterade webbpaneler har blivit allt vanligare och används numera också av bland annat Aftonbladet via ett samarbete mellan mediekoncernen Schibsted och undersökningsföretaget Inizio. Läsarpanelen som består av 30 000 personer får svara på frågor via mobiltelefon, läsplatta eller dator och Aftonbladet kallar det ett steg mot ”en modernare opinionsjournalistik”. Metoden försvaras med att de når en större andel av befolkningen än vad som är möjligt via fast telefoni och mobiltelefoner, där många inte svarar på okända nummer.

– När vi rekryterar tvärs över Schibsteds olika sajter så når vi helt olika typer av människor. Folk ute i landet och olika åldrar, utan politiskt intresse och med. Man ska förstå att vi inte bara hittar deltagare hos Aftonbladet utan även SvD och sajter som Blocket där normalt även de som inte redan är intresserade av politik finns, sa Karin Nelson projektledare vid Inizio till tidningen Journalisten i juni i år.

Dan Hedlin som är professor i statistik vid Stockholms universitet tycker inte att det håller som argument.

– Problemen med självrekryterade paneler är för det första att de som inte är aktiva på internet inte nås överhuvudtaget, för det andra så har de som är väldigt aktiva mycket stor chans att nås och för det tredje kan de aktiva anmäla sig flera gånger till panelen genom att använda olika ip-adresser.

Han pekar på att det kan skilja sig mycket mellan de olika undersökningar som görs. I Inizios/Schibsteds undersökning i juni i år sa 30 procent att de har stort förtroende för Jimmie Åkesson jämfört med 18 procent i DN/Ipsos undersökning samma månad. Förklaringen är att undersökningarna görs på väldigt olika sätt. Men det kan vara svårt att avgöra om en undersökning är trovärdig är inte, säger han.

– De kommersiella företagen brukar inte vara lätta att att få att berätta hur de har gjort undersökningarna, annat än de delar de vill berätta om. Resten håller de hemligt.

Men det finns ett enkelt knep att ta till, säger han.

– Jag tycker generellt att man kan lita mer på väljarundersökningar som inte är gjorda av självrekryterade paneler. Det bästa är att titta på flera stora undersökningar och jämföra resultaten.

Men när det gäller den undersökning som Metro skrev om nyligen är inte det enda problemet självrekryterade paneler, säger Dan Hedlin. I faktarutan till Metros artikel där undersökningen presenteras står det: ”Den maximala osäkerheten i undersökningen är +/- 2,5% (procent-enheter). Alla förändringar ligger inom den statistiska felmarginalen, dvs. inga signifikanta skillnader i resultatet”.

– I deras egen artikel skriver de att felmarginalen visar att SD inte alls är största parti. Är det inom felmarginalen bevisar det ingen förändring alls, säger Dan Hedlin.

Fria Tidningen har försökt nå Metro för en kommentar. I ett mejl försvarar Metros chefredaktör Linnéa Jonjons publiceringen:

”Vi vill, precis som i allt vi gör, skildra hur samhället ser ut och nyansera kring de problem och politiska nyanser som finns. Jag har full förståelse för att många känner sig upprörda över resultatet. Det är bra att debattera undersökningsmetoder, men jag tror också att det är viktigt att fundera kring resultatet. Hur har det blivit så här?”.

Även om metoden bedöms som godkänd och fungerande så skriver ni i faktarutan att undersökningen är inom felmarginalen, det vill säga att ingen förändring kan bevisas. Kan ni hålla med om att rubrik och tonen i artikeln är missvisande med tanke på att ni sedan skriver att det inte är bevisat enligt YouGov själva?

”Vi kan förstå kritiken, men vi håller inte med om den. Artikeln och rubriken redovisar resultatet av en opinionsmätning, ingenting annat”.

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet pekar också på problem som kan uppstå när journalister ägnar sig åT opinionsmätarjournalistik. Han skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att journalister gång på gång skriver och resonerar kring opinionsmätningar som inte är utanför felmarginalen och då ger bilden av att en förändring som inte är säkerställd skulle vara ett faktum:

”Medierna har betydande makt i den politiska opinionsbildningen, och med makt bör alltid följa ansvar. Det är därför hög tid att medierna tar ett större ansvar för hur de rapporterar kring egna och andras opinionsmätningar. Det borde dessutom ligga i mediernas eget intresse: om inte opinionsmätningsjournalistiken blir bättre är risken för sjunkande förtroende uppenbar”, skriver han.