Fria tidningen har tidigare publicerat en egen kartläggning över antalet brandattentat riktade mot asylboenden i år. Nio mordbränder och två försök till mordbrand har riktats mot asylboenden i år om man ser till de attentat svenska medier rapporterat om. Det kan röra sig om många fler, hur många är det dock ingen som vet för någon statistik förs inte.

Tidigare förde myndigheten Statens invandrarverk statistik kring olika händelser mot flyktingförläggningar. År 2000 blev Statens invandrarverk Migrationsverket och sedan dess har det inte förts någon övergripande statistik. Visserligen lämnar Migrationsverkets boenden in incidentrapporter vid sådana händelser, men det förs ingen statistik över dessa.

För ensamkommande flyktingbarn får Migrationsverket inte ens in några incidentrapporter, detta eftersom omsorgen för ensamkommande flyktingbarn sedan år 2006 inte längre ligger på Migrationsverket utan på kommunerna.

– Det rapporteras inte in till oss av den enkla anledningen av att vi har ingenting alls att göra med de här boendena, säger Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket.

– Samtliga kommuner i landet tar emot flyktingbarn, så det rimliga borde väl vara att Sveriges kommuner och landsting arbetar med detta, menar Fredrik Bengtsson.

Men enligt Elisabeth Melin, handläggare på SKL, finns det inga planer på att samla in någon sådan statistik.

Ser man till antalet brandattentat riktade mot asylboenden, borde det dock vara särskilt angeläget att samla in statistik just om boenden för ensamkommande. Det är nämligen mot dessa som flest attentat riktas.

I tidskriften Expos granskning av attentat mot flyktingar mellan åren 2010 och 2012 visade det sig att 39 av de totalt 59 attentaten var riktade mot ensamkommande flyktingbarn. Även i Fria tidningens kartläggning av årets brandattentat mot asylboenden, var sju av totalt elva riktade mot boenden för ensamkommande.

Helene Lööw är docent i historia vid Uppsala universitet och har kartlagt de många brandattentat som riktades mot flyktingförläggningar under 1980- och 90-talen. Hon menar att det är problematiskt att det inte förs någon statistik över attentat mot ensamkommandes boenden.

– Konsekvenserna blir ju att vi inte känner till omfattningen av det här och det är centralt för säkerhetsbedömningen av boendena. Man behöver ha god statistik och bra koll på situationen för att kunna göra adekvata hotbildsanalyser. Det handlar ju till syvende och sist om människors säkerhet.

Varför majoriteten av attentaten riktas mot just ensamkommande flyktingbarn beror bland annat på föreställningen av att de ensamkommande egentligen inte skulle vara barn, men även att de flesta av barnen är pojkar, menar Helene Lööw.

– Det finns en gammal skräck för unga män helt enkelt. Unga män har alltid varit de som framställts som särskilt hotfulla och särskilt potentiellt våldsamma.