Berätta lite om dig själv.

Jag är fransyska, trebarns-mamma och kultur-arbetare inom teater och litteratur. Och så är jag SFI-lärare. Jag var vuxen när jag kom till Sverige för 35 år sedan. Då var jag utbildad tolk och arbetade med teater. Jag är en riktig språk-nörd.

Hur var det att börja arbeta med teater på ett främmande språk?

Jag har arbetat mycket med fysisk teater, det vill säga med kropp och dans mer än med text. Men det är väldigt frustrerande att jag har en brytning, och alltid kommer att ha det. Det begränsar mig, även på scenen. För det placerar mig i ett fack. Jag tänker mycket på det. Jag har till och med skrivit en föreställning om det. Den heter Hörs det att jag bryter när jag skriver?. Att lära sig ett nytt språk är en frustration och ett äventyr.

Vad kommer du att skriva om i dina krönikor?

Jag kommer att skriva mycket om min hund. Jag har en hat-kärlek till henne. Hon är jättefin, men har ett fruktansvärt humör. Hon tvingar mig att lämna datorn och gå ut på promenader. Det är bra, men gör mig också låst. Det är lite som att ha ett barn.

Men jag är även engagerad i samhället. Det kommer jag att skriva om också. Jag vill lyfta fram den lilla människan mot myndigheterna. Människan förlorar ofta mot myndigheter som CSN, Migrationsverket och Kronofogden. Och så vill jag skriva om att vi inte ska generalisera om människor. Ingen är bara till exempel kvinna, medelålders eller svensk. Människor är sammansatta.

Välkommen som krönikör i Sesam!

Tack! Jag känner mig hedrad.