”Internationella körer borde finnas i varje stad”
Eugenia Segerstedt kontaktade den internationella kören innan hon ens flyttat till Luleå och blev senare dess ordförande. Kören ger allt från energi till jobbkontakter, och insikter om hur lika vi människor egentligen är, säger hon.
Eugenia Segerstedt visste hur ensamt det kunde vara att flytta till en ny svensk stad. När hon skulle bli lulebo var det självklart för henne att fråga om hon fick sjunga i den internationella kören.
– När jag flyttade för två och ett halvt år sedan kände jag inte någon och hade inte jobb. Men när jag kom till kören kände jag mig plötsligt hemma. Det är ett väldigt trevligt gäng.
Annons
Några år senare är det hon själv som hjälper andra nyinflyttade att komma till rätta i stan.
– Jag som bara bott i Sverige i några år kan nu ge kontakter eller bara en kram och ett leende. Jag känner flera från andra länder som har hittat jobb via kören.
Sången är inte nödvändigtvis högsta prioritet när internationella kören träffas.
– Vanliga körer ställer sig prydligt på rad och börjar att sjunga upp direkt. Så är det aldrig hos oss. Vi har så mycket vi vill diskutera.
Inte minst beror det på att många körmedlemmar har rötter i andra länder.
– Världen berör oss på ett annat sätt. Just nu har vi två körmedlemmar från Nepal. De berättade om vad deras anhöriga utsatts för och bad om hjälp och vi gjorde en insamling. Sådant kommer först.
Eugenia Segerstedt var ordförande i körföreningens styrelse fram till nyligen.
– Det är ett ställe där det bildas tillit och öppenhet i ett helt annat tempo än när man bara pratar. Sången gör att det blir lättare att öppna sig för omvärlden. Det är ett medel för att överföra känslor, utan att man behöver förstå exakt varje ord.
Eugenia Segerstedt har funderat mycket på hur integration kan gå till. En körmedlem är relativt ny i Sverige och behöver ordna med pappersarbete och kompletterande utbildning innan den kan få anställning inom sitt yrkesområde.
– Den kommer kanske att ha jobb och sammanhang om fyra år. Då är det redan kört. Den kommer att ha ett begränsat nätverk och vara socialt låst.
Men i kören kommer integrationen före språket. Körmedlemmarna utvecklar sociala nätverk, lär sig svenska och får veta vilket stöd de kan få. Personen i fråga fick till exempel tips om öppen förskola.
– Vi fångar upp människors behov utan stora insatser från kommunen. Internationella körer borde finnas i varje stad.
En bieffekt av körens internationella prägel är att även andra underrepresenterade grupper i samhället känner sig välkomna.
– Folk med olika funktionsvariationer, sexualitet, identitet, familjekonstellationer och åldrar hittar till oss. Börjar man med inkludering på en front skapas ett bredare inkluderande sammanhang.
Kören ger medlemmarna en möjlighet att träffa människor som de aldrig skulle träffa i sina vanliga sammanhang, och att förändra sin föreställning om normen, menar Eugenia Segerstedt.
– Känner man fler med fler olika livssituationer lär man sig mer om livet och berikar sin värld. Samtidigt ser man att vi inte är så olika. Man kan hitta så mycket gemensamt med någon från ett land som har krigat med ditt land i åratal. Man har hört samma sånger, man har tänkt samma saker som tonåringar och brottas med samma saker som vuxna.

