• Hans Wallgren är historiker knuten till Centrum för arbetarhistoria.
Fria Tidningen

God återväxt bland arbetarhistoriker

Hallå där Hans Wallengren på Centrum för arbetarhistoria, som i veckan arrangerar Arbetarhistorikermötet i Landskrona.

Vad kommer att hända under mötets två dagar?

Det kommer arbetarhistoriker från hela landet, plus någon från Finland och Norge. Vi träffas och diskuterar var forskningen står i dag inom arbetarhistoria. Mötets tema är berättelser om arbete, arbetare och arbetarrörelse. Ordet berättelse ska tolkas brett, det handlar om vilka bilder vi får, vad som lyfts fram och vilka de stora narrativen är. Vi vill lyfta fram berättelserna om olika händelser, snarare än att tala om själva händelserna.

Har i några höjdpunkter under dagarna?

Vi har två inbjudna föreläsare. Dels Magnus Nilsson, som är professor i litteraturvetenskap. Han ska prata om arbetarlitteratur och arbetarrörelse. Dessutom kommer poeten Jenny Wrangborg, som kommer att läsa poesi. Kanske på grund av vårt tema kommer fler litteraturvetare än vanligt.

Hur mår den arbetarhistoriska forskningen i Sverige i dag?

Vi har hållit de här mötena varannat år sedan 2005, och vi brukar vara mellan 40 och 50 deltagare, men i år blir vi över 70 personer. Vi är en kärna som har varit med sedan början, men nu har vi en förbluffande återväxt. Förut var vi bekymrade men nu kommer det nya doktorander från olika lärosäten i hela landet. Det känns väldigt bra, för vi var rädda att arbetarhistorian skulle förgubbas. Nu sker det också en breddning där till exempel även de estetiska vetenskaperna kommer in.

Hur ser det ut internationellt?

Arbetarhistoria är ett stort forskningsfält. Jag var själv i USA i höstas och arbetarhistoria finns på de flesta stora universiteten där. Det finns flera internationella föreningar för ämnet och det blir vanligare att man publicerar artiklar på engelska, vilket gör att det blir lättare att hitta varandras forskning.

Kan man se någon trend inom arbetarhistorieforskningen just nu?

Det är nog internationaliseringen, och det gäller delvis all humaniora. Det blir vanligare att man anlägger transnationella och globala perspektiv, där man undersöker hur fenomen i olika länder är kopplade till varandra. Tittar man till exempel på migration tittar man både på vad som händer i landet människor åker från och i mottagarlandet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nytt ljus på samernas vikingatid

Historiska museet har spetsat sin utställning om vikingatiden med en separat del om samiskt liv. Fria Tidningen åkte dit och fick en egen visning av museets utställningsansvariga Inga Ullén och forskaren Inger Zachrisson.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu