Sedan tio år tillbaka använder polisen något som kallas Särskild polistaktik (SPT). Idén dök upp efter Göteborgskravallerna och inspirationen kom från andra sidan Sundet.

Det går bland annat ut på att gripa enskilda som misstänks för brott vid upploppssituationer istället för ingripa mot folkmassor. Civila grupper och dialog är en annan del av taktiken som polisen menar minskar risken för konflikter.

Efter nazistiska Svenskarnas partis valmöte i Limhamn i höstas riktades stark kritik mot polisens arbete.

– Om de försökte uppnå att skicka folk till sjukhus hade de kontroll över vad som hände. Om målet var att värna yttrandefriheten så misslyckades de, säger Rode Grönkvist från Ung vänster som skadades i huvudet av batongslag.

Han är kritisk till hur SPT utförs men tycker det är tydligt att polisen släppte taktiken i Limhamn, speciellt när hästarna användes. Den urspårade situationen var helt polisens ansvar menar han.

– De använde en grad av våld som stod helt ur proportion till vad som var rimligt, säger Rode Grönkvist.

Flera motdemonstranter har åtalats och i utredningen finns också röster från poliser som pekar på bristande information och som menar att man helt släppte SPT.

En av gruppcheferna beskriver frustration och mental utmattning bland kollegorna. Orsaken – att polisen frångick den planerade taktiken vilket gjorde att man tappade kontrollen.

Vittnesmål pekar mot att fler hade kunnat hamna under hovarna – ryttarnas kollegor. En annan gruppchef berättar om de snabbt uppdykande hästarna:

”Vi får snabbt flytta på oss för att inte bli påridna. Ingen information har kommit till vår grupp angående detta”.

En annan polis beskriver demonstranter som trycker mot poliskedjorna och hur han först knuffar tillbaka dem.

”När jag insåg varför de sprang valde jag dock istället att rycka till mig personer för att de inte skulle bli överridna”.

Åsikterna är långt ifrån samstämmiga men de flesta poliserna är nöjda med att hästarna red in. Andra menar att det förvärrade situationen, tvärt emot tanken med SPT.

”Efter att Foxtrot [rytteriet] lämnar torget är flertalet av demonstranterna i upplösningstillstånd”, säger en polis.

När de återgår till att använda bussar som skydd, enligt SPT-konceptet, lugnar allt ner sig berättar samma person.

Håkan Jarborg Eriksson var kommenderingschef vid Limhamns torg och har haft hand om liknande insatser på andra platser i Malmö. Han menar att det var ett mer våldsamt bemötande den är gången men känner igen den interna kritiken.

– Det som kom fram då var att vi från alla håll inte var nöjda med genomförandet. Det var låsta positioner och ett våldsamt läge. Kommer det fram sådana här röster nu ligger det något i det. SPT bygger inte på ett statiskt läge, säger han.

Han tror inte att polisen planering var sämre men menar att SPT i grunden bygger på rörliga demonstrationståg. Det fungerar sämre vid ett ”ställningskrig” som i Limhamn.

– Vi måste ha andra metoder att arbeta med då för att reducera våldsanvändningen, säger han.