Stockholms enda helt finskspråkiga äldreboende, Suomikoti, har funnits sedan 1995 men föreningen som driver boendet har funnits sedan 1989 och firade 25-årsjubileum i fjol. Boendet låg tidigare i anslutning till Sabbatsbergs sjukhus men flyttade för några år sedan och finns nu i Enskede.

På Suomikoti finns i dag 53 platser. 30 stycken köps av Stockholms stad.

– Jag har bott fyrtio år i Sverige men alltid tidigare jobbat med svenska patienter och aldrig förstått vilken enorm betydelse språket har innan jag började arbeta här, säger Virpi Johansson, som sedan tre år tillbaka arbetar som verksamhetschef på Suomikoti.

– När det kommer patienter hit som tidigare har varit på svenskspråkiga ställen så får vi många gånger höra att de är utåtagerande eller aggressiva. Så visar det sig att det inte alls är så utan efter några veckor fungerar det fantastiskt när de äntligen kan göra sig förstådda på sitt språk.

Stockholms stad är förvaltningskommun för finska. Det innebär bland annat att finskspråkiga invånare har rätt att använda finska i kontakt med myndigheter och att det ska finnas tillgång till äldre- och barnomsorg helt eller delvis på finska.

Men en ny rapport om minoritetspolitikens utveckling visar att många kommuner tolkar skrivningen ”helt eller delvis” olika. Det är en bild som Virpi Johansson delar.

– Jag pratar ju med många äldre och anhöriga som ringer mig och brukar alltid fråga om de vet om kommunen är en förvaltningskommun. Många vet inte vad det innebär. Och även om kommunen är det så behöver det inte betyda att de kan tillgodose behoven.

I dagsläget står runt tio personer i staden i kö för att få en plats på Suomikoti. Virpi Johansson tycker inte att Stockholm når upp till ansvaret att erbjuda finsk äldreomsorg för alla som vill.

– De säger från stadens sida att behovet är tillgodosett, men det är det inte. Det skulle behövas en inventering, på vilka äldreboenden finns finskspråkig personal? Sedan samlar man alla på ett ställe, både personal och boende, och tar ett större grepp på hur man kan förbättra vården i hela kommunen.

Liknande kritik lyfts fram av representanter för olika sverigefinska föreningar i Stockholms stad. I en skrivelse till äldrenämnden menar de att staden ”inte fullt ut lever upp till minoritetslagens intentioner när det gäller exempelvis barn- och äldreomsorg”. Enligt staden finns ett väl fungerande samråd med den sverigefinska gruppen och man framhåller att en kartläggning av språkkunskaper bland biståndshandläggare och omsorgspersonal gjordes förra året, men håller med om att samordningen kan förbättras.