Rågsveds friområde blir naturreservat
Rågsveds friområde är ett flitigt använt närnaturområde. För 20 år sedan startade arbetet för ett naturreservat. Nu ser kampen ut att vara vunnen.
Det känns som om vi hälsar på nästan alla när vi går förbi dagiset och koloniområdet vid porten till Rågsveds friområde. Eva Wesslén var under många år aktiv i föreningen Kräpplagruppen, som har kämpat för att göra området till ett naturreservat.
Nu har hon flyttat ut på landet, tio mil från stan, men alla gamla vänner och bekanta i Rågsved har hon tydligen kvar. Och trots det nuvarande avståndet är hon engagerad i sitt gamla område.
– Det är fantastiskt att arbeta tillsammans för något man brinner för. Det gör också att man slipper vara ensam med sin vanmakt, säger hon med ett leende.
Området har en lång historia, med flera torp som tillhörde Älvsjö och Stuvsta gårdar. Den rika historien ger ett brokigt landskap med hög artrikedom och det finns mycket höga naturvärden här. Kräpplagruppen lät Skogsstyrelsen göra en nyckelbiotopinventering. Den gav rent förbluffande resultat.
– Han som gjorde inventeringen var överraskad att så stor del av skogen är nyckelbiotoper. Bara några få procent av svensk skog är det, säger Eva Wesslén.
Själva friområdet ligger alltså mellan Rågsved och sjön Magelungens nordvästra utlöpare. Det är ett landskap med odlad mark (kolonilotter), beteshagar, skog, våtmarker och stränder. Trots att vi är där på en vardag möter vi många hundägare och flanörer. En dagisgrupp kommer stojande längs en gångväg.
Vi vandrar upp på ett litet berg på Ekorrnäset invid Magelungen. Här uppe ligger en av Eva Wessléns favoritplatser i området. Uppe på berget står ett fint bestånd med äldre skogslindar.
Nu, på senvintern, står de med sina karaktäristiska krokiga grenar i siluett mot himlen. Några är på väg att dö, man kan se barken falla av. Det är ett skäl till att insekterna trivs här.
– En av våra medlemmar har hittat 40 rödlistade arter i området, säger Eva Wesslén.
Hon upplever kommunens eget arbete med området som hafsigt. Kommunikationen verkar inte fungera mellan olika delar av staden, vilket gör att det saknas viktig kunskap bland dem som ska fatta besluten.
– Vi hade bussutflykter för politiker och tjänstemän för att de skulle lära känna och förstå området. Det visade sig att det var mycket de inte kände till. Här låg till exempel Stockholms största skjutbana. Blyhalterna var tusen gånger högre än normalt på vissa ställen. Det är ju bra att känna till om man vill bygga, säger hon.
Annars är det ett område som liksom har blivit över. På några ställen har man dumpat schaktmassor och bråte. Det lilla industriområdet längs Snösätragränd är en levande rest, känt för sin graffiti. Det var här den borgerliga majoriteten planerade att riva husen och bygga ett radhusområde.
– Det enda sättet att få fram pengar till sanering är att exploatera det. Så fungerar det i Stockholm i dag, säger Eva Wesslén.
Fram tills den nya majoriteten tog över i stadshuset fanns det alltså planer på att bygga här. Det var en oviss kamp. I den nya budgeten finns ett naturreservat med. Kräpplagruppen har alltså vunnit.
Katarina Luhr (MP) är miljöborgarråd i Stockholms kommun. Hon kan inte säga när själva reservatet kommer att inrättas. Men att det kommer att hända, det är beslutat och klart, säger hon.
– Vi kommer att börja under året med att utreda det här reservatet. Vi tittar på ekologiska värden, vilka delar som är viktigast för människorna i området, var gränser ska dras, säger Katarina Luhr.
För den nya majoriteten är Rågsveds friområde ett av de mer eller mindre självklara områdena att satsa på, menar hon.
– Det har höga ekologiska värden samtidigt som många utnyttnar det. Nu när vi ska bygga mycket i Stockholm kommer de här närområdena att behövas.
Planerna i budgeten innefattar Älvsjöskogen, Årstaskogen och Årsta holmar samt Kyrkhamn. De reservaten är färdigutredda och kan inrättas redan i år. Rågsveds friområde är beslutat, men kräver alltså en utredning, medan det finns beslut om utredning för norra och södra Djurgården samt Lillsjön.
Patrik Slimane är ordförande i Kräpplagruppen. Han är glad över beslutet. Men Kräpplagruppen är samtidigt ganska luttrad.
– Allt talar för att det blir ett reservat nu, men vi tror det först när vi ser det, säger han.
Kräpplagruppen har många planer för hur ett blivande naturreservat skulle kunna utvecklas och Patrik Slimane säger att det kommer att finnas mycket arbete för Kräpplagruppen även efter att reservatet är inrättat. Naturvandringar gör de redan. Det handlar om att kunna ge en rikare upplevelse av friområdet.
– Den agitatoriska sidan av vårt arbete försvinner ju. Men det första jag kan lova är att det blir en stor fest när allt är klart. Det är hela den här kampen värd, säger han.
Eva Wesslén har som sagt flyttat härifrån. Men hon återvänder med jämna mellanrum. Mer än ett decennium av hårt arbete är ingenting man bara lägger åt sidan.
– Här finns så många vänner som jag kämpat med. Vi har haft en så hjärtlig stämning. Och så har jag ju mina barnbarn kvar här också, säger hon.
Rågsveds friområde
• Kallas även Kräppladalen och ligger söder och sydost om Rågsved på gränsen till Huddinge kommun. Det är drygt 100 hektar stort och förutom ett rikt och varierat naturliv och stans största våtmark finns här bland annat två kolonilottsföreningar och ett nedgånget industriområde med flera småföretag och övergivna byggnader som lockar många graffitimålare.
• Enligt den tidigare planen skulle industriområdet rivas och ersättas av radhus och man föreslog även byggande på en del av koloniområdet. Den nya majoriteten ska utreda reservat, vad som händer med byggplanerna är ännu oklart.