Syftet med den åtgärdsplan mot hatbrott som förra regeringen beställde för ett år sedan är att polisen ska utveckla sitt arbete i bekämpandet av hatbrott. Sedan dess har mycket hänt, skriver Rikspolisstyrelsen i rapporten som kom i förra veckan. Samhällsklimatet i både Sverige och i Europa har hårdnat. Därför är det nu extra viktigt att kompetensen om hatbrott höjs, konstaterar de.

Enligt Brottsförebyggande rådets senaste hatbrottsstatistik identifierades uppskattningsvis 5 510 hatbrottsanmälningar år 2013. Något som var i nivå med 2012. Hatbrott med främlingsfientliga/rasistiska motiv är det vanligaste motivet följt av hatbrott på grund av sexuell läggning.

En av dem som välkomnar rapporten från Rikspolisstyrelsen är RFSL. Enligt en undersökning som organisationen utförde 2013, finns en utbredd misstro och osäkerhet bland hbtq-personer om polisen har ett professionellt och kompetent bemötande.

– Bristande förtroende leder till svårigheter att få rätt hjälp, det innebär också en stor risk för missvisande statistik när det gäller förekomsten av hatbrott, säger Christian Antoni Möllerop, vice förbundsordförande för RFSL, i ett pressmeddelande.

Hatbrott ska vara prioriterat av polisen, men en nyligen utförd granskning av SVT visar att det ofta sker slarv och misstag i hanteringen och många organisationer har efterlyst en översyn av polisens arbete. Polisen uppger nu att de ska höja sin ambitionsnivå och ha bättre kontakt och dialog med utsatta grupper och organisationer.

RFSL påpekar dock att regeringen måste se till att polisen får de resurser som behövs för att genomföra förändringarna. De vill också se en nationell handlingsplan för hur hatbrott ska förebyggas.