Efter att barnet fötts ordnades ett boende till mamman och bebisen under en period. Det var under förra sommaren, men till hösten var de båda tillbaka i en husvagn utan tillgång till värme, el eller rinnande vatten.

Kvinnan har, enligt anmälan, vid ett flertal tillfällen fått information om att hon inte haft rätt till bistånd från socialtjänsten och att den enda hjälp hon kan få är en resa hem. Beslutet har motiverats med att en biljett till hemlandet skulle vara tillräckligt för att social-tjänsten ska ha uppfyllt sitt ansvar gent-emot barn som vistas i kommunen. Men i den lex Sarah-anmälan som nu upprättats och skickats in till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, menar de ansvariga att barnet och kvinnans rätt-ssäkerhet har åsidosatts.

– Vi har inte gjort rätt i alla lägen, säger Rikard Vroland, avdelningschef för individ och familj på stadsområde Innerstaden.

Varför har ni låtit ett spädbarn vara utan boende?

– Jag kan inte kommentera det här enskilda fallet. Men det är svårt för våra handläggare att hantera den här typen av ärenden och i vissa avseenden har vi gjort fel, i andra handlar det om tolkningar av lagen.

Kvinnans ansökningar om boende har inte alltid behandlats, vilket socialtjänsten alltid är skyldig att göra. När det gäller bedömningen av vad en EU-medborgare som vistas i Sverige har för rätt till bistånd blir det snårigare, menar Rikard Vroland.

– Men så här i efterhand kan jag säga att barn ska ha rätt till bistånd på ett annat sätt än vuxna.

Betyder det att alla barn har rätt till boende?

– Ja, men det handlar om en akutperiod tills situationen kan lösas genom att de åker hem.

Sara Tunander, före detta verksamhetschef på Faktum, ställer sig frågande till socialtjänstens hållning att barn endast ska ges tillfälliga boendelösningar.

– Barn blir lidande av att inte ha ett permanent boende, de behöver trygghet. I de flesta fall finns inget hem att åka till och barnets situation skulle inte bli bättre än här.

Genom sitt tidigare arbete på Faktum kom hon i kontakt med kvinnan och barnet som då bodde i en husvagn utan vare sig rinnande vatten, el eller värme.

– Tänk att bo utan rinnande vatten med en nyfödd – det är ju otänkbart för de flesta av oss.

Sara Tunanders upplevelse är att ingen från socialtjänsten till en början ville ta i den nyblivna mammans situation.

– Hon var helt förtvivlad.

Det finns fortfarande för lite kunskap inom socialtjänsten när det gäller gruppen EU-medborgare, menar Sara Tunander.

– Jag förstår att det här är en ganska ovanlig situation. Men det kommer troligtvis att bli fler barn till EU-medborgare här som behöver hjälp.

När det i höstas blev kallare tog Sara Tunander kontakt med socialtjänstens jour som fixade några tillfälliga övernattningar. I dag har mamman och barnet ett ordnat boende utanför Malmö.

– Just nu verkar det ha löst sig men vilken framtid har det här barnet? Ska det växa upp som papperslös i Sverige? Vem har ansvar för att det ska få en trygg uppväxt? Situationen känns tyvärr rätt hopplös som det ser ut i dag, säger Sara Tunander.