Nina Ahlén

Fördjupning


Nina Ahlén
  • Hanna Rostam, Unga feminister Stockholm
    ”Vi är nog lite radikalare än Fi” säger Hanna Rostam som sitter i styrelsen för Unga feminister Stockholm.
Fria Tidningen

Efter den feministiska vågen

2014 var i många avseenden ett framgångsår för Feministiskt initiativ. Partiet satte feminismen på agendan i valrörelsen, tog plats i EU-parlamentet och knep mandat i 13 kommuner. I februari är det dags för partikongress. Fria Tidningen tar en titt in i framtiden och ställer sig frågan: hur ska en gräsrotsrörelse som på ett år har tiodubblat sitt medlemsantal kunna ta tillvara på engagemanget och samtidigt hålla lågan vid liv till nästa val?

Det är torsdagskväll i mitten av januari och i en lokal på Södermalm i Stockholm håller Unga feminister sitt första medlemsmöte för året. Lokalens väggar är fyllda med posters och rosa tyger och i det lilla mötesrummet konstateras det snabbt att stolarna är för få. Hanna Rostam och Emelie Wingårdh sitter i den lokala styrelsen och håller tillsammans i mötet som har samlat runt 20 personer.

– Jag blir jätteglad, speciellt eftersom det är så himla många nya människor. Jag har liksom inte sett hälften av dem som är här förut, vilket är jättekul. Det betyder också att vi har lyckats nå ut med att vi gör saker även när det inte är val, säger Hanna, samtidigt som hen hämtar ännu en stol.

Att det är en rörelse som växer står klart. Vid årsskiftet hade Unga feminister, som vänder sig till unga upp till 26 år, 7 000 medlemmar och är ett snabbt växande ungdomsförbund. 14-åriga Love har varit engagerad i Unga feminister sedan början av förra året och är nu samordnare för press och webbgruppen.

– Jag har alltid brytt mig om rättvisa och alltid engagerat mig i sånt. Jag tycker det är kul och man lär känna nya människor, det är ett sätt att umgås och träffa folk som tycker samma sak som en.

Vad är det med Fi som lockar unga tror du?

– Det har ju funnits vågor av feminism genom tiderna och det är väl kanske en sån just nu. Många unga tänker på miljö, jämställdhet och rättigheter och så. Jag tror att ett skäl till varför Fi har blivit så stora är just för att de kämpar för mänskliga rättigheter och framför allt nu när olika nationalistiska och rasistiska partier blir större runt omkring Europa och här i Sverige.

Unga feminister är sedan 2010 ett ungdomsförbund till Feministiskt initiativ och delar samma värdegrund och mål som partiet. Men Hanna Rostam är noga med att poängtera att UF är en egen organisation, med en egen styrelse och medlemmar. Hanna säger att det är inom Unga feminister som den mesta aktivismen bedrivs.

– Vi är nog lite radikalare än Fi. Medan Fi vill vara i parlamenten och verka på det sättet så är vi mer för att gå ut på gator och torg och liksom skrika: ge oss våra rättigheter nu!

Fi växer ju så det knakar och har gått från att vara en helt ideell gräsrotsrörelse till att bli mer av ett renodlat parti, hur påverkar valframgångarna gräsrotsarbetet tror du?

– Det kan ju vara både positivt och negativt, tänker jag. Det är klart att det finns reell makt i parlamenten, men det kan också betyda att de behöver kompromissa med sina åsikter mycket mer och det behöver ju inte vi göra. Så det är nog också en styrka att vi kan ha olika åsikter, även om vi har samma vision och jobbar mot samma mål.

För Feministiskt initiativ var 2014 ett framgångsår – efter EU-valet den 25 maj tog Soraya Post plats i parlamentet och även om partiet i riksdagsvalet föll på mållinjen, med 3,1 procent, fick de mandat i 13 kommuner och med det följde ett utökat partistöd. Fi gick från att vara en liten gräsrotsrörelse med 2000 medlemmar i slutet av 2013 till att vid årsskiftet 2015 ha 22 000 medlemmar.

Rebecca Vinthagen är stats- och genusvetare och redaktör för den kommande antologin Utvägar: Feministiska allianser för en solidarisk framtid. Hon tror att gräsrotsarbetet har varit en viktig faktor bakom valframgångarna och medlemsökningen.

– Det tror jag är ett resultat av att Fi lyckades så bra med sin ambition att driva en folkrörelse i valet. Att se det från andra perspektiv än medelålders vita män eller kvinnor. Jag tycker också att deras kommunikation var fantastisk under valet. Hur de hela tiden låg ett steg före och ständigt använde motargument till sin fördel. Just det här: släng inte bort din röst, rösta på Fi, i debatten om taktikröstning till exempel.

Men steget från en helt ideell gräsrotsrörelse till ett mer renodlat politiskt parti har också inneburit nya former av utmaningar för Fi. Att inte kompromissa allt för brett om viktiga frågor och att bibehålla sitt gräsrotsperspektiv, tror Rebecca Vinthagen är avgörande för framtiden.

– Det är klart att det alltid är på gott och ont. En viss typ av institutionalisering behövs ju för ett politiskt parti men samtidigt innebär det också att man måste kompromissa en hel del och det är riskabelt. Jag tror att kontakten mellan de inom institutionerna och aktivisterna är helt avgörande för framtiden och att partiet hela tiden bibehåller en självreflekterande analys och synar sina egna maktförhållanden.

Höstens politiska turbulens har också inneburit att Feministiskt initiativ har fått en ny roll, där det är viktigare än någonsin att profilera sig som ett starkt oppositionsparti – det menar Julia Bahner, som sitter i partistyrelsen för Fi och som efter valet också är ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige. Hon tror att decemberöverenskommelsen som regeringen slutit med den borgerliga oppositionen för att marginalisera Sverigedemokraternas inflytande är betydande för Fi och innebär att de får en viktig chans att sticka ut hakan.

– Decemberöverenskommelsen kan göra det svårt för regeringen att genomdriva de reformer som planerats, inklusive inom jämställdhet och mänskliga rättigheter – vilket fortsättningsvis kommer belysa behovet av Fi:s politik, såväl som plats i riksdagen som blåslampa. Ett tydligt exempel är säkerhetspolitiken där nu i stort sett alla partier vill se ökade anslag till försvaret, vilket gör oss till en av de få rösterna för nedrustning, säger hon.

Rebecca Vinthagen tror att det är viktigt för Fi att inte fastna i bilden av att vara ett enfrågeparti. Hon menar att Fi under valrörelsen har varit bra på att hitta vad hon kallar för solidariska allianser och lyfter exempelvis det intersektionella förhållningssättet och den antirasistiska politiken, där Fi tydligt profilerat sig som Sverigedemokraternas motsats.

– Jag tänker att det är bra att de jobbar så brett som möjligt och att de hittar sätt att solidarisera allianser så att de inte framstår som ett enfrågeparti. Jag tror att ett sätt att göra det är att lyfta feministiska förhållningssätt i allt från säkerhetspolitik och ekonomi till rasism och miljöfrågor. Hur skulle en feministisk miljöpolitik se ut? Eller en feministisk ekonomi? De frågorna finns ju inom Fi men det kanske inte alltid är de som kommer ut, säger hon.

Nu är siktet inställt på riksdagsvalet 2018. Men de kommande fyra åren kommer framför allt att handla om att bygga upp en stabil organisation för att ta tillvara på det enorma engagemang som finns i och med medlemsökningen. Julia Bahner menar att det är viktigt att stötta lokala initiativ för att bredda rörelsen ytterligare.

– Vi har ända sedan valet genomfört en turné till alla nya medlemsgrupper för att stötta dem i att organisera sig, startat lokalpolitiska nätverk, ordnat utbildningar och peppat inför kongressen. Många såg valet som en kickoff och ska nu satsa på att ställa upp i valet 2018, så mycket handlar om att bygga organisation och utveckla stödsystem som underlättar i de planerna.

Den 13–15 februari är det dags för Fi:s kongress. Vad betyder kongressen för det framtida arbetet inom partiet?

– Jättemycket! Det är här vi alla kan vara med och påverka vår politik. Vi har ju vuxit explosionsartat och är så många fler medlemmar med nya kunskaper och erfarenheter nu så det ska bli väldigt spännande att se hur vår politik utvecklas till följd av det.

Tillbaka på medlemsmötet med Unga feminister. Mötet börjar lida mot sitt slut och det har diskuterats och skrivits lappar om framtiden, vilka aktioner som ska planeras och strategier för kommande år. Att Feministiskt initiativ är en rörelse som är här för att stanna verkar det inte råda något tvivel om – även om det feministiska genombrottsåret 2014 är till ända. När Hanna Rostam får kommentera varför säger hen snabbt:

– Att samhället är skit. Det är väldigt mycket orättvisor i världen och som ung märker en av det väldigt tydligt. Till exempel om en utsätts för strukturellt förtryck, det vill säga om en inte är man, eller är hbtq-person, eller inte har lika mycket pengar som dom i klassen. Att ha ett tryggt sammanhang där en får ta plats och lära sig en annan bild av världen som inte styrs av typ vita rika män i parlamentet är jätteviktigt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Lokal organisering viktig för motståndet

Antirasism

För att kunna arbeta långsiktigt med antirasism är det viktigt att människor kan engagera sig lokalt där de bor. Det menar Daniel Poohl på stiftelsen Expo.

Fria Tidningen

”Antingen är man innanför eller utanför murarna”

Kontrollpolitik stod på agendan när ämnen som massövervakning, fängelser och polisstat diskuterades under motståndshelgen Riv murarna i Göteborg. Fria Tidningens Nina Ahlén var på plats och tog tempen på motståndet.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu