• Moskén i Uppsalastadsdelen Svartbäcken utsattes för ett attentat med brandbomb och klotter på nyårsdagen. ”För många svenska muslimer är attackerna en påminnelse om att det rasistiska våldet i Sverige”, skriver Maimuna Abdullahi i en analys.
Göteborgs Fria

”Moskébränderna ett resultat av ett rasistiskt Sverige”

Statsminister Stefan Löfven säger att attackerna mot moskéerna inte är en del av Sverige. Tyvärr har han fel, skriver Maimuna Abullahi, GFT:s politiska kommentator.

År 2014 började i hatbrottens tecken när de första besökarna kom till Stockholms moské den tidiga januarimorgonen och möttes av hakkors sprejade på dörrarna till moskén. Attacken var bara en av flera som inträffat på kort tid och dåvarande ordförande för Sveriges muslimska råd menade att detta var en oroväckande trend, som kunde ge en fingervisning om att något mycket allvarligare kan komma att hända. Från politiskt håll var det oroväckande tyst.

Precis som år 2014 började i skräckens tecken för många av Sveriges muslimer, avslutades den på samma noter. På juldagen skadades fem personer när en moské i Eskilstuna började brinna. Fyra dagar senare kom uppgifter om ett misstänkt brandattentat mot moskén i Eslöv. Den trettonde moskéattacken under ett och samma år var ett faktum.

Nytt år, nya tag. För Uppsalamoskén markerades det nya året med en molotovcocktail och vandalisering i form av ett tydligt budskap ”Åk hem muslimskit”.

Företrädare för den nuvarande regeringen utmärkte sig ifrån den föregående genom sina fördömanden av de senaste attackerna. Löfvén menade på att han inte känner igen Sverige.

Det är fullt möjligt att statsministern inte känner igen sig i bilden av Sverige. Antagligen för att han eller personer nära honom inte varit i skottlinjen för det rasistiska våld som normaliserats i Sverige. Faktum är att för många svenska muslimer är de senaste attackerna mot muslimska församlingar en påminnelse om att det rasistiska våldet i Sverige, liksom i övriga Europa, klätts i samtidens modernaste kappa; antimuslimismen. För många svenska muslimer kommer nyheterna om dessa terrorattentat i form av brandbomber och vandalisering inte som en nyhet.

I höstas presenterades en förstudie genomförd av sex muslimska trossamfund. I förstudien granskades församlingarnas lokaler vad gäller brandsäkerhet, trygghet och lämplighet. Även de ofta förekommande hatbrotten mot såväl församlingarna och föreningsaktiva kartlades. Sammanlagt besvarade 110 av 147 församlingar på enkäten.

Nästan hälften av moskéerna hade utsatts för skadegörelse i form av klotter, sönderslagna fönster och dörrar. Ungefär lika många uppgav att de utsatts för hot om våld, skadegörelse, mord och brand. Omkring 40 procent av församlingarnas ledare hade personligen blivit hotade.

När statsministern inte känner igen Sverige blir det därför tydligt att våra bilder av Sverige ser väldigt olika ut. Historien vittnar om att föreställningen om en viss vit homogen svensk gemenskap varit tongivande. En snabb tillbakablick på hur den svenska staten hanterat folkgrupper som samer och romer såväl som religiösa minoriteter som kalvinister, katoliker och judar, gör det betydligt enklare att förstå Sverige.

När åtgärder ska fastställas är det därför viktigt att komma ihåg att antimuslimismen är en form av rasism. Det vore befängt att betona utbildningsåtgärder om judendomen för att stävja de antisemitiska hatbrotten eller att utbilda om Afrika när det diskuteras åtgärder kring afrofobiska hatbrott. Lika befängt vore om förslag att utbilda om islam och muslimer i syfte att stävja antimuslimska hatbrott får bli tongivande i diskussionerna.

Regeringen behöver inte uppfinna hjulet. Det finns underlag och förslag att tillgå. Skuggrapporten från år 2013 som skickades av ett tjugo-tal muslimska riksorganisationer till FN:s kommitté för avskaffande av all form av rasdiskriminering och de efterföljande rekommendationerna är ett exempel. Rapporten behandlar flera områden där Sveriges muslimer är eftersatta, varav ett är den svenska statens hanterande av frågor som rör muslimska församlingars säkerhet.

Bland annat rekommenderas utveckling av en tydlig strategi vad gäller tillsynen över hur polis och åklagare hanterar hatbrott, där införandet av en gemensam och tydlig definition av hatbrott så att det blir möjligt att följa alla sådana anmälda brott genom hela rättskedjan, är viktig.

Kommittén betonar även vikten av hatbrottsenheter och särskilda utredare i alla delar av landet men även utbildning riktad till polis, åklagare och domare i hur hatbrott utreds och lagförs på ett effektivt sätt. Särskilt för att minska diskrepansen mellan antalet anmälda ärenden och antalet fällande domar.

Det finns många fler rekommendationer och förslag på åtgärder att tillgå från FN-kommittén, muslimska organisationer och antidiskrimineringsbyråer att lyssna på om man är intresserad av verklig förändring snarare än symbolpolitik i arbetet mot antimuslimismens fortsatta utbredning i Sverige.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kommunen startar dialog med moskéerna

Minst ett hotmejl i månaden – det är vardagen för Göteborgs moské. Efter senaste attackerna mot moskéer tar kommunen nu initiativ till ett nytt samarbete.

Göteborgs Fria

Malmöbo bakom Pegida i Sverige

Tyska politiker varnar för det antimuslimska nätverket Pegida. Nu har den före detta galleristen Henrik Rönnqvist startat upp nya grenar i Sverige, Danmark och Norge. Enligt forskaren Hajo Funke i Berlin har rörelsen nått sin kulmen.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu